Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
680
blixtens hastighet flog svärdet ur konungens skida och de båda höge herrarne stälde sie
“η™· °å kaStad6 Sig enkedr°tt“iBgen och Ebba Brahe öfver konungen
a Γ kr°PP’ ander d6t att flera herrar sökte afväpna hertigen, som dock
Lhki U?dr a a’ lkS°m äfven k0üun«en befriade sig från dem, som omringat honom
i f„iite* yftes varjSpetSarne mot hvarandra och inom några sekunder skulle enviget varit
i full gång, så framt ej Axel Oxenstjerna störtat fram och ställt sig midt emellan de båda
hoge herrarne, så att deras värjspetsar snuddade vid hans kläder. Hertigen och konun-
gen sokte att befria sig från detta påhäng; men Oxenstjerna förstod att intaga sådana
tälinmgar^ att en strid blef omöjlig. Efter många om och men lemnade hertigen från
ofördrönjligen as’keddr-r att genaSt lemna riket> hvilket
Konungen drog kort derpå ut i fält. —
Det var en tid af bekymmer, ty ehuru konungen och Axel Oxenstjerna samfäldt
arbetade på att trygga Sveriges inre oberoende, utsögo likväl de ständiga krigen landet.
Mycket ungt folk drog från de svenska bygderna och ofirade sina lif på fiendejord och
mycket penningar fördes afven ur landet; men ändock räckte krigskassan ej. På denna
grund sågo sig de svenska statsmännen om efter nåfon utväg att anskaffa mynt.
„ t-ii ^ ianns dä 1 Sverige en ofantlig rik man vid namn Abraham Cabeljou. Han
var ti l borden holländare, men hade redan år 1609 varit bosatt i Göteborg. Utom sin
personliga förmögenhet hade han ett ofantligt inflytande på den holländska börsen och
kunde kommendera stora summor. På honom vändes nu de svenska statsmännens blickar
och konungen uppmanade honom att besöka sig för möjligen uppgörande af några affärer
mellan honom och den svenska staten. - Den rike juden började genast rusta sig för att
begifva sig ofver hafvet och besöka den svenska konungen i hans läger.
Detta kom till enkedrottning Kristinas öron och då vaknade i hennes hjerta en
djefvulsk plan. Liksom jesuiterna tog enkedrottningen till sitt valspråk: Ändamålet helgar
medlen. Hennes högsta mål var att skilja Ebba Brahe från sin son; men om denne son
flackades derom brydde hon sig föga. - Förhållandet var, att Cabeljou hade en dotter,
largareta, beryktad for sm skonhet och yppighet. Hon var fullt ut lika skön som Ebba
rahe; men var motsatsen till henne. Den judiska typen trädde fram i all sin beteck-
nande klarhet, men äfven i all den förföriska skönhet, som den är mägtig att ega. - Den
judislsa qvinnans skönhet kan öfvergå den kristnas; men den är att likna vid den säll-
synta blomman Nattens drottning, hvilken blott öfver en enda natt förmår att behålla sin
tagring. Ty den israelitiska qvinnans skönhet är ett ögonblickets barn. Efter en helt
kort varaktighet vissnar den och efterlemnar ett skrumpet och ofta vedervärdigt anlete.
Margareta var nu i sin ljufvaste knoppning. Till henne fäste nu enkedrottningen
sitt hopp Hon skulle förleda den svenske konungen att glömma sin ungdomskärlek. Hon
skulle^ leda honom in på en afväg. Att hon skulle göra det, eller åtminstone bjuda till
att gora det, derom var enkedrottningen viss, då hon erbjöd flickan en viss summa guld
ur sin egen handkassa. Enkedrottningen räknade på den judiska snikenheten och hon
bedrog sig ej.
Margareta följde sin far till den svenska hären. Allt gick efter enkedrottningens
önskan. En kärlekshandel uppstod mellan Margareta och konungen och efter ett år födde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
