Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
701
ur
wnrSKf“« fif* alltså och snart hade det svenska landet alldeles försvunnit
ynranden. Befalhafvaren gjorde ännu en anmärkning om resans längd, tillade något
om den knappa provianten, samt frågade, om det ej’ vore tid att vända.
, . Konu”gen jog helt godt, samt svarade, att om det vore klent ställt med provian-
n, så vore det skäl att söka hamn för att öka förråden, samt tillade befallande·
Styr in i Stralsunds hamn!”
Befälhafvaren såg förvånad på hans majestät, hvarefter han satte den kurs som
konungen befallt, i sitt sinne undrande, hvad detta månde betyda.
* ... Ee!a!l. g!ck väl och de stätli&a iartygen löpte slutligen in i Stralsunds hamn till
stor hapnad for de goda tyskarne, hvilka icke hade väntat sig ett dylikt besök
Men var förvåningen stor på land, så var den det inte mindre ombord. Sjelfva
resan hade förvånat alla. Men häpenheten nådde sin höjd, då konungen iklädd en gardes-
kaptens uniform straxt innan skeppen nådde hamnen visade sig för sina män, samt för-
bjod dem att for någon omnämna att han var Sveriges konung. Han ville vara alldeles
okand och ville kalla sig öars, samt föreställa kapten vid det svenska lifgardet.
. Orsaken till detta inkognito visste ingen. Många antogo, att konungen ville forska
i politiska situationer, andra att han reste för sitt nöje och andra åter, att han var ute i
fnareärenden.
Dessa sistnämnda gissade rätt. Konungen önskade med egna ögon se prinsessan
Mana Eleonora, och anlade derför en simpel uniform och antog ett fingeradt namn Han
ville ej visa sig som konung, emedan han då trodde sig ej få se prinsessan i hennes na-
turliga naivitet, såsom han önskade. Han ville hålla sina blickar på henne, utan att hon
skulle ana, att ett par konungaögon betraktade henne; han ville samtala med henne, utan
att hon skulle veta, att hon talade med den store man, som stod i begrepp att begära
hennes hand och att göra henne till drottning af Sverige. Namnet öars, som han antagit,
hade han bildat af begynnelsebokstäfverna i orden: öustavus Adolphus Rex Sueciæ, hvilket
betyder: Gustaf Adolf konung af Sverige.
Konungen var åtföljd af pfaJzgrefven Johan Kasimir, hans svåger, och det gjordes
troligt för tyskarne, att den svenske kaptenen uppvaktade pfalzgrefven.
Det finnes ett utkast till beskrifning om denna färd af konungens egen hand.
Sålunda skrifver han:
”Lördagen kommo vi till Berlin. Natten tillförene lågo vi i en by, som hette
Blisendorph. Derifrån följde min svåger först till Potsdam och der fingo vi bref af den
unge kurfursten och som vi det brutit redo vi till Sällendorpb. Der träffades en utskickad
från Berlin, med hvilken aftalades om ankomsten till Berlin och sedan jag skiljts från
pfalzgrefven, min svåger, red jag med min följeslagare in i Berlin. Oss var ämnadt ett
logement hos Retzlou; men när vi kommo dit, ansåg han oss vara engelska soldater och
ville inte låna oss hus. Äfven likaledes var det hos en annan, Ändtligen kommo vi in
i Arnheämbs logement och der blefvo vi emottagna. Arnheimb visste här intet af, men
när han fick veta af det, blef han storligen förfärad. Emellertid underrättade jag genom
samme Arnheimb kurfurstinnan om min ankomst och begärde få veta, när, hvar och huru
jag skulle få tala med henne.
Efter erhållet svar gick jag upp till slottet klockan nio på Söndags morgon. Jag
kom lagom till predikans början. Vid det jag kom ut i förmaket, der folket och junk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
