Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Materialistisk och annan historieuppfattning - III. Historiens universalism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HISTORIENS UNIVERSALISM
35
historiska studiet kan ge skulle genom dessa uppsatser
kunna få en aning om hur livsviktiga problem som det
gäller och hur djupt tillbaka i tiderna man måste gå
för att förstå nutiden. Framställningen är så
koncentrerad att en sammanfattning förbjuder sig själv, men
några ej alltför korta, ordagranna utdrag kunna visa
vad det rör sig om:
Den kultur som ... framträngde var ursprungligen och
fortfor i sina väsentliga drag att vara den grekiska, vars
oundgängligaste former och grundläggande vinster alla
andra folk, vare sig i yttre hänseende härskande eller
underdåniga, måste efter förmåga tillägna sig för sin frigörelse
från barbariets hämmande skrankor... Den avgörande
historiska skillnaden emellan vad vi kalla ’vår’ kultur, den
’europeiska’ eller den ’västerländska’, och den allt starkare
framträdande östasiatiska eller kinesisk-indiska består just
i de grekiska elementens bestämmande och aldrig förlorade
kraft...
Medeltidens historia kan ej rätt uppfattas, såvida det ej
ständigt fasthålles, att kulturens tyngdpunkt ännu många
århundraden framåt var förlagd till det bysantinska
väldet ...
Europas moderna stater och nationer ... hava framgått
tillsammans ur en omfattande enhet, som funnits till före
dem och i sammanhang med deras utdaning själv utvecklat
sig till nyare tidens statssystem. Denna enhet var den
västerländska, den latinska eller romerska kristenheten eller
kyrkan, som under kristendomens inflytelse och omklädnad i
själva verket utgjorde fortsättningen av det antika
romar-väldets ena hälft och därför helt naturligt bibehöll och
för-kovrade världsstatens karaktär och anspråk...
Det allmänna konciliet [kyrkomötet], sådant det fattades
av dess ledande män, kan sägas vara det första europeiska
parlamentet, ”parlamentens moder” i en helt annan
bemärkelse än den som kan tillerkännas vare sig det engelska
eller något annat partikulärt riksmöte ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
