- Project Runeberg -  Historieuppfattning : materialistisk och annan /
108

(1944) [MARC] Author: Eli F. Heckscher
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ett kapitel ur den svenska jordbesittningens historia: Skatteköpen under 1700-talet - Det kamerala underlaget

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

108 DEN SVENSKA JORDBESITTNINGENS HISTORIA
manet så länge han betalade sina skatter, och att
obehindrat få lämna det i arv inom släkten.

I detta system, vars principer upprätthöllos ända in
i vår tid, skedde emellertid stora förändringar både i
verkligheten och i föreställningssättet. Den största
omvälvningen tillhörde 1600-talet fram till 1680,
adelsväldets höjdpunkt i Sveriges nyare historia. Jorden
överfördes nämligen då i enorm utsträckning till adeln,
delvis genom s.k. frälseköp — d.v.s. överföring till
frälse mot betalning till kronan i en eller annan form
— men främst genom rena donationer, utan
motprestation från adelsmannens sida. Detta gällde ej enbart
kronojorden utan så egendomligt det kan låta också
skattejorden, de ”självägande” böndernas jord.
Visserligen kunde skattejorden icke utan vidare tas ifrån
bönderna, utan formen var den ur böndernas
synpunkt skenbart jämförelsevis oskyldiga att överlåta
den skatt som vilade på skattejorden från kronan till
adeln. Ej ens i och för sig var detta utan betydelse
för skatteböndernas ställning, men betydelsen ökades
ofantligt genom den härskande uppfattningen. Denna
innebar nämligen, att äganderätten till skattejord
egentligen låg hos dem som hade rätt att uppbära
skatten. Såtillvida överfördes äganderätt genom
frälseköp och donationer från kronan till adelsmannen.
Detta kom till uttryck i många former; så t.ex. angåvo
breven på frälseköp uttryckligen också i fråga om
skattehemman, att jorden överläts på adelsmannen
”till evärdelig ägo och frälse, att njuta, bruka och
besitta såsom andra sina arvegods”. Häri låg tydligen
en ytterst allvarlig fara för det svenska bondeståndets
självständighet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:09:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/histuppf/0112.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free