Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ett kapitel ur den svenska jordbesittningens historia: Skatteköpen under 1700-talet - Skatteköpens reglering
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SKATTEKÖPENS REGLERING
121
hade varit ord för ord upptagen i den nya
förordningen; men följdförfattningen av 1790 återupplivade
de senare modifikationerna under Frihetstiden, också
förmånsrätten till skatteköp för alla bruk. I stället för
sex års skatt som minimum för köpeskillingen — i
fråga om Finland hade minimum tidigare sänkts till
tre års skatt — trädde visserligen år 1793 tio års skatt;
men genom att den dyrbara och tidsödande
värderingen samtidigt avskaffades, försämrade detta icke
skatteköparnas villkor. En avgjord förmån för de
kronobönder som icke skatteköpte var att den ärftliga
besittningsrätten på kronohemman — den ”stadgade
åborätten” — med starka ord fastlades i 1789 års
förordning, vilket tycks ha givit också åborna på de av
bruk skatteköpta hemmanen samma rätt. Man var
därmed i allt väsentligt framme vid den definitiva
ordningen.
överblickar man till sist den nu skildrade
lagstiftningens innebörd, så visar det sig att åbor eller
rust-hållare normalt hade företrädesrätt till skatteköp
framför alla andra, med det viktiga undantaget av bruken.
Detta förklarar den särställning som frågan om
skatteköp under bruk fick i den offentliga diskussionen.
Men liksom så ofta visar det sig vid närmare
undersökning, att diskussionen ger mycket klen ledning för
kännedom om den faktiska verkligheten; denna
företedde viktiga drag som ej blott nästan helt och hållet
saknades i diskussionen utan överhuvud hittills ha varit
okända. Som redan har antytts, utgör hela detta
händelseförlopp ett t.o.m. mer än vanligt slående exempel
på hur missledande både det rättshistoriska och det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
