Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ett kapitel ur den svenska jordbesittningens historia: Skatteköpen under 1700-talet - Skatteköpens faktiska förlopp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
130 DEN SVENSKA JORDBESITTNINGENS HISTORIA
spelat huvudrollen i ett sådant sammanhang, de s.k.
berustade säterierna — herrgårdar med jord av
icke-frälsenatur, som kunde behållas av adeln mot
utrustning av ryttare åt kronan — förekommer i materialet
uttryckligen endast i två fall, de två stora skånska
herrgårdarna Börringe kloster och Lindholmen, visserligen
bägge med stora förvärv.
Ser man sedan på yrkesgrupperna, komma
officerarna i första rummet, med 4.6 procent, medan alla
övriga grupper voro betydligt mindre, sålunda domare
och landsstatstjänstemän med omkring två procent
vardera samt präster och klockare tillsammans med
1.2 procent, allt av totalantalet skatteköp ta mantal. Det
förekommer bland skatteköparna ett stort antal höga
herrar, sådana som riksråd, presidenter,
landshövdingar, fältmarskalkar, generaler och amiraler, eller
deras änkor och arvingar. Om några stora förvärv för
var och en av dem var det emellertid sällan fråga.
Två av dem som försågo sig rikligast tillhörde Karl
XI: s högtbetrodde män, nämligen den för sitt föga
nogräknade förvärvsbegär mycket kände Fabian Wrede
ävensom Carl Gyllenstierna. Såvitt man kan se, var det
emellertid i flertalet fall fråga om orternas
notabiliteter, som ville bli ägare av jord i närheten av de orter
där de hade intressen på grund av tjänst eller annat,
ej för att skaffa sig stora domäner.
Det är ej alldeles lätt att finna förklaring till att så
mycket av skatteköpen gick bönderna förbi. Ett ganska
litet antal skatteköp gick till sådana ståndspersoner
som voro åbor på hemmanen och hade samma rätt i
detta hänseende som andra åbor. I det alldeles
övervägande flertalet fall måste andra faktorer givit ut-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
