Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ett kapitel ur den svenska jordbesittningens historia: Skatteköpen under 1700-talet - Skatteköpens faktiska förlopp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
132 DEN SVENSKA JORDBESITTNINGENS HISTORIA
ingående undersökningar än jag har kunnat verkställa.
Mot Frihetstidens slut drogos tvister om skatteköp i
en mängd fall inför riksdagen och fingo där mycket
växlande behandling; ett av de viktigaste fallen gällde
Börringe klosters förvärv, som föranledde hänvändelse
från åborna vid riksdag efter riksdag.
Redan det föregående har visat att rusthållarna
in-togo en privilegierad ställning vid skatteköp. De
skatteköpande rusthållarna voro också mycket talrika; drygt
15 procent av de köpta mantalen gingo till rusthållare.
Bland dem var antalet ståndspersoner påfallande stort
— de ingå givetvis i de förut lämnade uppgifterna om
dessa — nämligen ej långt ifrån en tredjedel;
huvuddelen måste dock ha varit bönder.
Trots den stora avvikelsen från vad som kunde ha
väntats utgöra skatteköpens innebörd är det till sist
tydligt att det alldeles övervägande antalet, mer än tre
fjärdedelar, gick till bönder och att skatteköpen
utgjorde ett av de viktigaste underlagen för 1800-talets
politiskt mäktiga bondeklass; såtillvida ändrar denna
undersökning icke de resultat man tidigare har gått ut
ifrån. I vad mån detta medförde några framsteg i
jordens brukning låter sig förmodligen ej avgöras, fastän
ett ökat intresse för brukningen alltid och ofta med
stort eftertryck framhölls som en nödvändig verkan
av förändringen. Att det sociala resultatet var stort kan
däremot omöjligt betvivlas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
