- Project Runeberg -  Historieuppfattning : materialistisk och annan /
259

(1944) [MARC] Author: Eli F. Heckscher
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En växelryttare under Frihetstiden - II. Peter Westman köpman och växelryttare

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

PETER WESTMAN KÖPMAN OCH VÄXELRYTTARE 259
äro fyllda med klagomål av det vanliga slaget.
Alltsammans gick också sin vanliga gång, och firmans
fordran på Westman steg till ett belopp som, om jag
rätt har tolkat myntbeteckningarna, utgör en så pass
stor summa som över 7 000 rdr banko. Clifford & Sons
hade emellertid från ett tidigt stadium en annan
förbindelse i Stockholm, nämligen den engelske
köpmannen och manufakturisten William Maister, som
tydligen åtnjöt stort anseende för redbarhet, och de
skickade honom på Westman för att uppnå resultat.
Visserligen blevo också dessa försök resultatlösa, och
Clifford ansåg sig därför nödsakad att vägra Macky
ytterligare trasseringar, utöver vad de redan hade
accepterat därifrån; men förbindelsen med Maister kom
Clifford till nytta längre fram.

När firman 1740 återuppträder i korrespondensen,
så gällde det nämligen att få någon garanti för att icke
bli grundlurad. Westman föreslog då, som medel att
avverka hans stora skuld, att han skulle skeppa järn
närmast till firmor i Marseille, Genua och Livorno,
varvid de senare skulle förskottera tre fjärdedelar av
värdet till Clifford & Sons och de senare få konossementet.
Cliffords firma gick motvilligt med därpå, men
fordrade att järnet skulle gå genom Maisters händer,
naturligtvis för att vara säker på att det icke var ”luftjärn”
— för att använda ett färskt uttryck — och bestämde,
att Westman ej skulle få trassera på dem innan Maister
lämnat upplysning om järnets placering i järnvågen
för hans räkning.

När brevserien återkommer under 1742, gjorde
Clifford & Sons ett försök att få Westman till uppskov
med trasseringarna, tills firman redan hade fått konos-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:09:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/histuppf/0263.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free