Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Det svenska penningväsendets öden - Äldre tiders penningsystem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÄLDRE TIDERS PENNINGSYSTEM
283
lande till silver (eller det fristående, i silver
oförändrade myntet daler) eller åtminstone stod högre i värde
än som motsvarade dess silverinnehåll. När man nu
vidare vet, att Gustaf Vasa efter myntförsämringens
genomförande gjorde slut på utmyntningen, kan det
ej råda rimligt tvivel om sammanhanget. En tämligen
noggrann parallell härtill förelåg i den svenska s.k.
guldspärrningen under det första världskriget, då vår
penningenhet steg i värde över sitt guldinnehåll eller
lagbestämda guldvärde, genom förbud mot
utmynt-ning på enskilt initiativ, varom mer i det följande.
I en helt annan variant har man haft motsvarande
företeelse i fråga om skiljemynten, som nästan alltid
ha utmyntats undervärdiga i förhållande till sitt
nominella belopp men som icke desto mindre ha kunnat
behålla en oförändrad värderelation till huvudmyntet.
Liksom i det förra fallet har orsaken varit förbud mot
utmyntning på enskilt initiativ, i förening med att
staten själv har begränsat utmyntningen i så hög grad
som behövts för att skiljemynten icke skulle sjunka i
värde mot huvudmynten.
I gigantisk skala men med långt mindre framgång
försöktes detsamma under omkring tre år av Karl XII
genom hans mynttecken. Deras kopparinnehåll var
endast en hundradel eller en tvåhundradel av vad ett
fullvärdigt kopparmynt med samma valör skulle ha
innehållit, och mynttecknen hade därför ej i sig själva
den minsta förbindelse med den kopparmyntfot ■—- det
substansmynt av koppar —■ som rådde förut och efteråt
och som det blir anledning att behandla i det följande.
Att det oinlösliga sedelmyntet har denna prägel ligger
till sist i sakens natur, eftersom det ju har behövts en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
