Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
med rätta detta bytes- eller saluvärde? Svar: Naturligtvis
ingen annan än den, som frambragt värdet, nämligen
arbetaren! Är det så, att allt värde uteslutande
för-skrifver sig från arbetet, då bör också all genom arbetet
frambragt rikedom tillhöra arbetarne; är arbete egendoms*
besittningens enda rättmätiga källa, då är det arbetarne
ensamma, som böra besitta egendom. Huru kan då
yrkes-idkaren, fabrikanten, kapitalisten stoppa värdet i sin ficka:
Häraf drager nu Marx följande slutsatser. Hvarje
arbete, som har till mål att tillfredsställa ett eller annat
mänskligt behof, fäster vid värdet af det bearbétade stoffet
sitt eget värde. En varas salu- eller bytesvärde^Jlr alltså
summan af tre värden: råämnets, en del af
arbetsverktygens och slutligen arbetets.
I lingamet t. ex. ligger värdet af linet, delvis af spinn
maskinen och därtill värdet af spinnarens arbete; i lärftet
förekommer garnets värde, en del af väfstolens och
slutligen värdet af väfningen; i linnerocken ligger lärftets
värde, en värdedel af nål och sax samt skrädderiarbetets
värde. Ju mer arbete, som fordras för att af råämnet
frambringa en vara, dess högre är dennas bytes- eller saluvärde.
Men nu är det klart, att den, som befattar sig med
varutillverkning eller varuförsäljning, också vill draga vinst
af denna sin verksamhet, och här kommer Marx till den
afgörande punkten i sitt system.
Vinsten för fabrikanten beror af att han frambringar
ett öfvervärde (Mehrwerth). Man kan fråga, hur det kan
komma till, då den fardiga varans värde, enligt hvad vi
nyss hört, icke är annat än värdet af råämnet + en del
af värdet på arbetsverktygen -b arbetets värde. Om
försäljning af varan icke skulle inbringa mera än summan
af dessa värden, så kunde det ju icke bli tal om något
öfvervärde. Icke dess mindre skapar industrien dagligen
stora kapital. Hur kan detta hänga ihop?
Marx svarar: Detta öfvervärde skapas af arbetet, i
det att detta alstrar större bytesvärde än som motsvarar,
hvad det själft kostar. Hvad som för den arbetare,
hvil-ken själf njuter hela vinsten af sitt arbete, utgör källan
till välstånd, det förvandlar sig för den arbetare, som står
i främmande tjänst, till den skamligaste orättfärdighet och
till ett oblygt rofferi.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
