Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Socialismen i våra dagar.
Statssocialismen.
Efter Marx’ och Lassalles tid har socialismen i
Tyskland byggt vidare på den af dessa lagda grundvalen.
Såsom vi förut anmärkt, låg det dock ett dubbelt element i
rörelsen, sådan denna satts i gång af Lassalle. Det
första är det teoretiska eller det ideal, som uppställes som
framtidsmålet, för hvilket man bör arbeta; det andra det,
som tillsvidare anses möjligt att uppnå utan något
egentligt brytande med det bestående.
Det första, som icke skall kunna vinnas utan en
genomgripande förändring i hela den nuvarande
samhällsordningen, är därför af revolutionär eller radikal natur;
det andra, som beror på ett slags kompromiss med det
bestående, är, om man så får kalla det, af en mera
konservativ natur.
Denna dubbelnatur har trädt ännu bjärtare i dagen i
den nyaste tyska socialismen, som delar sig i tvenne
strömningar, den ena med utgångspunkt i Lassalles uppfattning
af den nuvarande staten som mellanhand och
fullän-dare, den andra, socialdemokratien, hvilken i den nuvarande
samhällsordningen icke finner något, som ens tillsvidare
anses brukbart och som därför endast lurar på tillfälle
att omstörta det bestående för att på dess ruiner
uppbygga det nya. Ett gemensamt drag i all så kallad
statssocialism är, att staten skall öfvertaga all produktion,
förestå all produktiv verksamhet och fördela arbetsvinsten
bland arbetame efter hvars och ens arbetsbidrag. Här-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
