Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
normala människor födas med lika förstånd och
förmögenheter; det är det nuvarande samhällets förvridna
uppfostran, som är skuld till denna olikhet. I det nya
samhället däremot går uppfostran ut på att utveckla hvars
och ens naturliga begåfning, och hvar och en blir försatt
i den verksamhet, som motsvarar hans förmåga och
fallenhet. Skulle någon af naturen vara så styfmoderligt
behandlad, att han ingenting kan uträtta, skall samfundet
icke straffa honom för hvad naturen förskyllat. Har å
andra sidan någon fått gåfvor, som höja honom öfver
andra, så är samfundet icke skyldigt att belöna, hvad
som icke är hans personliga förtjänst.
Hvarje arbete, som samhället behöfver, är lika
värdefullt. Därför är den arbetare, som rensar kloakerna för
att skydda människorna mot farliga smittämnen, en
mycket nyttig medlem för samhället, hvaremot en professor,
som förfalskar historien i de härskande klassernas
intresse, och en teolog, som förmörkar folks förstånd med
sina öfvernaturliga lärdomar, äro ytterst skadliga och
farliga individer.
Som det går med staten, skall det också gå med
religionen; den skall, utan att »afskaffas», falla af sig själf.
Redan nu har monoteismen upplöst sig i en allt
genomträngande panteism. Naturvetenskapen har gjort »skapelsen»
till en myt, astronomien, matematiken och fysiken hafva
gjort »himmeln» till luft och »stjärnorna på himmelns faste»
till fixstjärnor och planeter, hvilkas natur omöjliggör
hvarje änglalif.
Sedlighet och moral skola icke mera hafva något att
skaffa med religionen; det är blott enfaldiga människor
och hycklare, som påstå, att sedlighet beror af tron.
I detta »samfund» skall kvinnan vara fullständigt
oberoende och icke underkastad ens en skymt af herravälde
från mannens sida. Hon kan välja hvilken verksamhet
som helst, som motsvarar hennes önskningar, lust och
anlag. Under en del af dagen praktisk arbeterska, är hon
under en annan del uppfostrarinna, vårdarinna, lärarinna,
under en tredje utöfvar hon en konst, en vetenskap, under
en fjärde ett offentligt ämbete. I sitt kärleksval är hon
lika fri som mannen; hon kan fria själf eller mottaga
frieri; de förbindelser hon ingår med män bero på öfver-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
