Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Han uttalar, att ingen har rätt till lifsuppehälle. När
därför den fattige, som ju icke har frågat samhället, om
det vill mottaga honom, infinner sig vid naturens festliga
bord och icke finner för sig någon plats eller anrättning,
då säger naturen härmed till honom: För dig finns här
ingen plats! (efter Martensens ofvannämnda skrift, sid.
29—30). Malthus antager, att naturen visserligen själf
motverkar öfverbefolkning genom sjukdom, pest, krig och
hungersnöd. Det är efter hans mening oförnuftigt att
upprätthålla den öfvertaliga befolkningen genom
välgörenhetsanstalter för de fattiga; man skall låta hvar och en
sörja för sig själf. Han förmanar de fattiga att icke skaffa
sig för många barn, ja lärjungar till Malthus hafva till
och med föreslagit att vända tillbaka till hedendomens
barbariska princip, barnutsättandet, dock så att man till
ära för vår mera civiliserade tid låter de små öfverflödiga
barnen dö en plågfri död genom kolos.
Malthus’ fruktan för en allmän öfverbefolkning är
dock ogrundad.
Visserligen händer det, som bekant, att enskilda gamla
kulturland eller delar af dem kunna lida af en tillfällig
öfverbefolkning och dess olägenheter; men på samma
gång finns det oerhörda vidder af odlingsbar jord, som
ännu icke äro upptagna. Det har otvifvelaktigt sin
riktighet, iivad man uträknat, att det till och med under den
nuvarande i de flesta land starka ökningen af folkmängden
först i en nu oöfverskådlig framtid kan blifva tal om en
allmän öfverbefolkning. Ännu är blott en jämförelsevis
liten del af det produktiva jordområdet begagnad. Det
finnes ännu i andra världsdelar ofantliga sträckor af
jungfrulig jord, många gånger större än Europa, rika på
naturliga hjälpkällor, många med tropisk yppighet och i
stånd att föda mångdubbelt så många, som den del af
jorden, man nu lagt beslag på, kan föda — sträckor, som
endast vänta på arbetsföra och flitiga kolonister för att i
sinom tid skaka sitt ymnighetshorn ut öfver dem.
Ehuru de nordamerikanska fristaterna och Kanada i
mer än två århundraden varit öppnade för utvandringens
stora ström, hafva de ännu rum för en flera gånger så
stor befolkning som för närvarande. I Mexiko, vid
Stilla-hafskusten, i Central- och Sydamerika finnas ofantliga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
