Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hvarje festdag öfverlemnade sig Anteeus
och pygméerna till allsköns lustbarheter. När
han sträckte ut sig på jorden till sin fulla längd,
under det han i denna ställning hade likhet med
en bergskedja, fick det lilla folket använda en
god timmas tid, för att gå från hans hufvud ned.
till hans fötter. Ibland lade han sin hand platt
ned på gröngräset och uppmanade de största af
sina gäster att klättra, i det han, för att sporra
dem, påstod att de icke kunde stiga från hans
ena finger upp på det andra. De flesta gingo
så långt i oförskräckthet, att de undersökte
vecken på hans kläder. När tan lutade sitt
hufvud åt sidan, klättrade de djerft upp till hans
mun, och det var ett hejdlöst gapskratt, när
detta svalg öppnade sig till hälften och gaf sig
min af att vilja sluka ett halffc hundrade i
taget. Det skulle hafva varit ett heirligt löje för
eder att se skaror af barn komma och gå,
under det de vältrade sig emellan hans hår eller
gungade upp och ned i hans skägg. Det är icke
möjligt att tala om för eder alla de roligheter,
som de tilläto sig med deras jättelika
lekkamrat; jag skall blott nämna en, efter min mening *
den bästa af dem alla: ofta sprungo en mängd
små gossar i kapp på hans panna och omkring
hans ofantligt stora öga. Den gymnastiska
öf-ning, som var mest ansedd hos dem, bestod
emellertid i att stiga upp på den mest
framstående punkten af hans näsa och att derifrån
springa ned, liksom ifrån en brygga, på hans
öfverläpp.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
