Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Vår enda socialistiska tänkare och teoretiker med eget system Nils Herman Quiding — den svenska underklassens historieskrivare - Makt-teorin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Även “ett fritt samhälle” skall alltid vara behärskat, det
kommer blott an på “huru“. (Anf. arb., s. 47). I all social
kamp går utvecklingen i riktning av en ständigt uppåtgående
ström av de undre och understa gruppelementen och ett
relativt utsinande och försvinnande av de översta; en kamp
som är under ständig föryngring på en allt högre
utvecklingsgrad med alltid en ny följande reglering av gränserna
för de enskilda maktsfärerna. Det är, säger han, den enda
rättvisa som historien känner (s. 139—140). Han förnekar
möjligheten av att allas frihet, frid, jämlikhet, broderskap
någonsin skall varda förvärkligat. Men hans kritik av den
historiska utvecklingens gång är överväldigande rik på vyer,
klara och fördomsfria tankar. Som den värklighetssociolog
han är, säger Gumplowicz, såsom t. ex. Marx om slaveriet,
att realisten nöjer sig med att konstatera sakförhållandena
såsom produkt av en “oundviklig, naturnödvändig process”
utan varje försök till deras uppförgyllande med ideologiska
floskler. (Jfr anf. arb., s. 40). Men ifråga om framtiden
tror Marx i motsats till Gumplowicz, vilken förnekar allt
slags idealism, att både klasskillnad och politisk makt skola
en gång försvinna.
Till upprätthållande av makten och till skydd
mot upprorselementen, som icke kunde känna sig
solidariska med den maktegande gruppen och på
vilka de maktegande därför icke kunde lita,
uppkom rätten. Inom en alltigenom likartad stam
eller hord utan underkuvade och utan blandade
folk- och klasselement, där alltså alla äro
lika, kan ingen rätt uppstå. Rätten är på grund
av den sociala kampen underkastad en ständig
ombildning, som Gumplowicz säger, “en
kompromiss mellan två eller flera grupper, en etapp i en
evig kamp“ (s. 164). Med “grupp“ förstår
Gumplowicz å ena sidan den etniska gruppbildningen,
såsom flock, stam, folk, nation, stat; å den andra
sidan den sociala gruppbildningen, såsom klass,
stånd, yrke, parti, klick. (Etnisk kommer av
grekiska ethnos som betyder folk; etnisk användes
sålunda i betydelsen av det som är utmärkande
för en folkstam).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
