Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
denna första riksdag efter regeringssättets förbättrande blifvit af
K. Maj:t å dess eller af oss å vår sida iakttaget i afseende på
ordningen vid riksdagars hållande, ärendenas afgörande och de
röst-egandes egenskap, och antaga sådant för lag och rättesnöre, att
vid påföljande riksmöten oryggligen följa och efterlefva.
De sålunda faststälda riksdagsformerna iakttogos likväl,
åtminstone hvad angår statsutskottet, endast vid den följande eller
1786 års riksdag. Med det år 1789 stadgade enväldet aflöstes
det af ett hemligt utskott, i hvilket äfven bönder inkallades,
och återuppväcktes till nytt lif först genom 1809 års
Regeringsform. Den förändring, som i detta afseende timade år 1789,
var af stor betydelse, men angifves icke riktigt genom
namn-skilnaden, ty redan 1778 års statsutskott var, såsom vi här
visat, ett hemligt utskott, ocli i statsverkets mysterier blefvo de
hemliga utskotten vid 1789 års och följande riksmöten vida
djupare invigda än 1778 och 1786 årens statsutskott. Men
nainn-skilnaden berodde derpå att konungen fann nödigt att icke blott
personligen taga del i utskottens konstituerande sammanträden,
utan äfven mera verksamt ingripa i deras öfverläggningar, och
ville förmå det hemliga utskottet att uppträda såsom både
banko-ocli bevillningsutskott samt begagna sin beslutanderätt till| att
utan ständernas vetskap garantera den nya gäld, som blifvit
riket åsamkad, o. s. v. Om icke rådige och behjertade män ledt
utvecklingen i en annan riktning än den sålunda afsedda och
lyckats afböja en del af farorna — hvem kan veta, huru långt
det nya hemliga utskottet under konungainagtens auspicier kunde
hafva gått i inkräktning på ständernas rätt ? Här må blott
framhållas såsom betecknande, att detta utskott, i likhet med
Riksens Ständers sekreta utskott under frihetstiden, redan 1789
började arbeta på afdelningar; vid 1800 års riksdag hade en
sådan namn af stats- och finansutskottet, en annan af
räkenskaps- eller riksgälds-utskottet,1).
Hufvudkällorna för denna uppsats hafva varit riksdagsprotokollen och
riksdagshandlingarna i Riks- och Riddarhusarkiven, bankoutskottets protokoll och akter
i Riksbankens arkiv samt hithörande riksstater i Statskontoret. Slutet af 1772
års riksdag och det följande riksmötet äro utförligare skildrade i en 1869 af mig
utgifven akademisk afhandling, Bidrag till Gusta f JJI:s historia, vid hvars
utarbetande författaren icke var i tillfälle att taga kännedom om statsutskottets
protokoll. Grefve Johan Liljencrantz’ Anteckningar och memorial, utg. af Bernh. Taube,
innehålla värderika bidrag till kännedom om Gustaf lll:s finans-historia.
(Forts. s. 129)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
