Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
obeveklig; för sin egen del hade han aldrig, trots
alla motigheter, ångrat det kall han valt, men han
blef alldeles utom sig, då barnen ville gå samma
väg. Detta var det enda som störde harmonien i
den annars sällsynt eniga och sammanhållande
familjen; några af barnen fogade sig och ägnade
sig enligt faderns önskan åt praktiska yrken, två
af flickorna blefvo gifta, men en son och en dotter
bröto sig ut och följde »sin kallelse». Sonen blef
målare, flickan gick in vid teatern. Hammerich
blef gråhårig på den historien. •
Vare sig det nu var denna erfarenhet som
brutit hans envishet, eller hans egen kärlek till
konsten slutligen tog ut sin rätt äfven för barnens
räkning, allt nog, då den yngste sonen, Agathon,
tidigt visade ovanliga musikaliska anlag, beslöt
Hammerich, att han skulle få följa sin håg och
blifva musiker. Och all den ärelystnad, för hvilken
han icke fått något utlopp i sitt eget lif och som
han kufvat, då det gällde de andra barnen, kastade
han nu på denne ende, och drömde skyhöga
drömmar om hans framtid. Han skulle blifva en stor
konstnär, en af violinens heroer. Från det han
fyllde åtta år gaf han honom dagligen flere
timmars undervisning, ja, afsade sig till och med andra
lektioner för att kunna ägna mera tid åt sonens
musikaliska uppfostran.
Den liflige, känslige gossen, hvars lynne var
en egendomlig blandning af vekhet och häftighet —
ett äkta konstnärstemperament, sade fadern — gaf
äfven goda förhoppningar om sig. Vid tretton års
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
