Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nästan omärkliga skiftningar i tonfallet. Han kan
spela ganska omväxlande melodier på detta sitt
instrument, men han använder nästan alltid pedalen,
så att tonerna löpa in i hvarandra och klinga
samman till harmonier eller dissonanser.
Hvad som egentligen lockar mig till honom,
tror jag är hans specifika ungkarlssyn på lifvet,
halft deltagande, halft oberörd, halft allvarlig,
halft skämtande, godmodig med ett stänk af
bitterhet, ironisk med en underström af farbroderlig
vänlighet. Han spelar i lifvet ungefär samma roll
som en gammal inspicient gör på teatern. Han
visar sig aldrig på scenen, men är oumbärlig
bakom kulisserna, kan alla rollerna utantill, och gör
tecken åt skådespelaren, när det är tid för honom
att lägga sitt ansikte i ordning för entrén, känner
till alla teaterknepen, men behöfver aldrig själf
bruka dem, är lika förtrogen med applådernas
inverkan som hyssningarnas, men har aldrig tagit
dem åt sig själf, är hvarken direktör, regissör,
suf-flör, aktör, författare eller publik, men kunde vara
det alltsamman, har genomskådat det hela, men
spelar dock med i komedien — bakom kulisserna,
är grundligt utledsen vid allt samman, men kan
dock icke vara det förutan. Och hvad han kan
mycket teaterhistorier sedan!
Och då jag slutligen kommer, tar han alltid
emot mig på samma sätt, utan att visa något
missnöje öfver glömskan. Han sade själf en gång:
»Hvad som förorsakar de flesta
missförhållandena här i lifvet, de flesta konflikter, de flesta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
