Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
att han känner sig hafva så litet alt vara stolt
öfver.
Och hvad du säkert icke tänker på, är att
den där blyge och oskicklige pojken känner ett
gränslöst behof af att beundra, se upp till, vara
vän med någon, som äger det själfförtroende han
saknar, och att du genom att glömma din
öfver-lägsenhet och, om blott för ett ögonblick, taga
hans ganska allvarliga bekymmer på allvar, skulle
förvärfva dig denna vänskap med en tillsats af
beundran, som du hemligen eftertraktar, men aldrig
lyckas vinna af dina likar.
Och då han, försmådd och missaktad, drar
sig undan de stores sällskap och sluter sig till de
små, är han där lika ovälkommen.
Det är med hans lekfullhet som med hans
röst, den är i målbrottet, slår plötsligt öfver, blir
skroflig och obehaglig. Han är nog ganska mycket
barn ännu, men icke bara barn. och man är aldrig
säker på när det där, som icke är barn, skall sticka
upp hufvudet, blanda sig i leken och slå den i
spillror. Då blir det gråt och tandagnisslan, kam
raterna kalla honom elak och draga sig undan
honom, och Karl går för sig själf och finner en
bitter njutning i att känna sig elak.
För liten för de stora, för slor för de små —
stackars Karl, hvad han gärna skulle vilja bli
kvitt sig själf.
Det är också hvad han i hemlighet sträfvar
efter, och de stunder, då det lyckas honom, äro de
enda ostördt lyckliga i hans lif. Och det lyckas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
