Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och Jan försvarade sig endast lamt. Men se, det
hade nu varit för den där reumatismens skull!
Så, en dag i april, föreslog mor Jansson att
de skulle ta och hyra ut den till sommaren, lika
gärna som den stod där till ingen nytta. Jan såg
på henne med en betänksam blick, visade ingen
öfverraskning, men svarade att det var nog inte
mycket lönt med. Stursk var han inte, och hade
han kunnat draga sig fram utan hyresgäster förut,
så kunde han det väl nu med; och inte brydde
han sig om att ha barnungar på gården, som
gjorde ofog och trampade ner säden; och så fanns
det ju inga möbler i den, och utan möbler kunde
man inte få den uthyrd.
Men det menade mor att det nog kunde bli
råd för. De kunde ju plocka öfver ett och annat
från gamla stugan, och i maj skulle det bli auktion
på en af grannöarna, och där skulle de nog kunna
få några stolar för rampris; och hvad barnungarna
beträffade, så hade det förra sommaren varit en
bekant ute hos granngårdens sommargäster, en
gammal ungkarl, som sagt att han gärna skulle
vilja hyra där i närheten.
Jan Jansson såg ännu mera betänksamt på
henne och svarade ingenting. Men mor, som hade
tänkt på detta ett helt år, tog upp ämnet igen och
var envis. Och till slut lät Jan Jansson henne
då få sin vilja fram.
På det viset gick det till att Jan Jansson fick
sig en sommargäst i den nya stugan, som han
hade byggt för »den där reumatismens» skull.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
