Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Knut den helige.
När Saxo skrev sin Knut den heliges historia, förefanns
redan en rikhaltig litteratur om den danske helgonkonungen.
Tidigast hade dennes levnad och död lockat präster och
munkar i Odense, platsen för hans martyrisation och
huvudorten för hans dyrkan, till historisk framställning.
Sannolikt vid Knuts elevation 1095 hade, av namnformerna att
döma, en angelsachsare avfattat en inskription om Knuts och
hans mäns martyrdöd den 10 juli 1086, den s. k. »Tabula
Othoniensis» [1]. Kort efter Olav Hungers död den 18 augusti
1095 — i varje fall före Knuts translation 1101 — hade denna
inskription följts av den första utförliga skildringen av Knuts
lidandes historia »Passio sancti Kanuti regis et martyris»,
författad av en till S:t Albans kyrka i Odense knuten man [2].
[1] Vitæ sanct. dan., 60, 29. Gertz, Knud den Helliges Martyrhistorie, 2, 41.
[2] Vitæ; sanct. dan., 62, 34. Gertz, Martyrhistorien, 6, 64. — De av Hans
Olrik i Danske Helgeners Levned, 5, anförda skälen för antagandet, att
författaren till Passio näppeligen varit en dansk man, ha vederlagts av Gertz,
Martyrhistorien, 64. Men Gertz eget antagande sammastädes, att Passios
författare varit av angelsachsisk härkomst vilar på lika osäker grund som Hans
Olriks; det baserar sig enbart på iakttagelsen, att Passios författare vid
omtalandet av Knut den heliges planer på Englandståget för en gångs skull vid
sidan av de moraliska och religiösa motiven för en Knuts handling även ställer
ett mera världsligt, »att Knut genom sina krigares tapperhet ville befria
anglernas folk från en ovärdig träldoms tunga ok». »Så kunde näppeligen någon
annan tala än en man av angelsachsisk härkomst», anser Gertz. Om mannens
härkomst vetes ingenting. — A. D. Jörgensens uppfattning i Bidrag, 189,
och i Den nord. Kirkes Grundlæggelse, 799, 878, att Passio skulle vara
författad för att stödja Erik Ejegods anhållan hos påven om Knuts kanonisation,
grundar sig, såsom Gertz, Martyrhistorien, 68, visat, på en missuppfattning av
skriftens karaktär.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 08:10:19 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/htskanel/6/0059.html
