Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Forntiden
- Isländska sagor
- Skaldedikter och folkdikter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och allmänt erkännés, att den isländska sagan är en rent
isländsk produkt, i vilken de andra nordiska folken hava
mycket ringa del.
Isländska sagor.
Sagorna kunna delas i tre grupper: isländska släktsagor,
som naturligtvis både nedskrivits och utbildats på ön,
norska konungasagor, som i varje fall fått sin
konstnärliga form på Island, ehuru islänningarna visserligen i Norge
inhämtat åtskilliga av de fakta, som de använde, men
långt ifrån alla, ty den isländska historieskrivningen var
säkerligen mera “vetenskaplig“ och mindre grundad på
tradition än man förmodat, och den stödde sig till en
icke ringa del på utläggningar av äldre och ofta med
händelserna samtida skaldevisor. Först om den tredje
gruppen, de rent fiktiva hjältesagorna om Sigurd Fafnesbane,
Angantyr, Half m. fl., kunna vi förmoda, att de varit
gemensamt nordiska, ehuru även de på Island fått den
slutliga form, i vilken de nu äro kända.
Skaldedikter och folkdikter.
På liknande sätt förhåller det sig med den versifierade
dikten. Denna var på Island av två olika slag:
skaldedikter och folkdikter. Skillnaden dem emellan är dock
ingen artskillnad, utan endast en gradskillnad. De
senare äro namnlösa, de förra oftast av kända författare, s. k.
“skalder“; de äro vidare lärda, med svårbegripliga
allusioner och konstlade omskrivningar, ibland på ganska
invecklade metra, under det att de senare äro enklare, mera
naturliga och folkliga.
Skaldedikten hade i norden utvecklats redan före Islands
kolonisation och odlades, om än sparsamt, även efteråt i
Norge, Sverige och Danmark — på svenska runstenar
omtalas en Odd skald och en Torbjörn skald, och de äldsta
skalder, av vilkas dikter några rester finnas, voro norrmän.
Men efter Islands upptäckt utbildades denna diktning
särskilt på ön i Ishavet, så att den senare skaldedikten kom
att betraktas såsom en rent isländsk produkt. Estetiskt sett
står den i motsats till folkdikten icke högt, utan
betecknar snarast ett litterärt förfall, en poesi, som stelnat i
maneret.
Ungefär detsamma gäller om folkdiktens nationalitet. De
äldsta, som upptecknats på isländska, hava tydligen diktats
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 08:16:12 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/huvudrag/1/0021.html
