Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Folkungatiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
32
nu kallar en konkordans d. v. s. en i alfabetisk ordning efter
det viktigaste ordet uppställd citatsamling ur bibeln, dock
här och där försedd med “glossor“ eller utläggningar.
Emellertid fanns det vid reformationens början en tradition,
att Matthias även översatt bibeln på svenska, och biskop
Brask lät verkligen anställa efterforskningar efter ett
exemplar av denna tolkning. Den av honom avsedda
översättningen finnes också kvar — eller rättare dess början,
pentateuken, men mera översattes nog ej — och denna härrör
troligen från Matthias’ tid. Så mycket är i varje fall
säkert, att konung Magnus Eriksson ägde en svensk bibel,
likaså att Birgitta, som endast ofullkomligt förstod latin,
låtit föranstalta en dylik översättning, utan tvivel densamma,
av vilken Magnus Eriksson ägde en utskrift. Men det är
knappast troligt, att Matthias varit översättaren, snarare
då någon mindre berömd medlem av Birgittas klerikala
hovstat; man har gissat på en Svenungus, som sedan blev
abbot i Värnhem. Alldeles främmande för detta företag
har Matthias nog ej varit. Tolkningen är nämligen ej
verbal, utan parafraserad eller “glosserad“ d. v. s. bibelns
ord utläggas och förklaras t. ex.: “I begynnelsen skapade
Gud himmel och jord, ej av sig själv såsom fadern
föder sonen, och ej av något ämne såsom smeden gör en
yxa. Jorden var då än öde, tom och mörk; öde, därför
att intet växte på henne, tom, därför att varken var skapat
fä eller folk, mörk, därför att varken var sol eller stjärnor.“
Dylika glosserade bibeltexter på latin voro under medel-
tiden mycket vanligare än de rena bibeltexterna, vilka icke
ens kyrkans män läste, och genomgår man medeltidens
kyrkliga bokkataloger i vårt land, slår det en, huru sällan
en bibel förekommer.*
1 I stället vimlar det av mässböcker,
breviarier, gradualer o. d. När någon bibelhandskrift
nämnes, är det nästan alltid en “biblia glossata“.
1 I testamenten, skrivna under tiden 1341—1347, uppräknas omkring
70 böcker, men av dessa blott en bibel, som för övrigt ägdes av en kanik
i Lund, ej i det egentliga Sverige. Under tiden 1401—1414 uppräknas
omkring 40 böcker, men ingen bibel.
Nu är det naturligtvis möjligt, att den fornsvenska
bibelöversättningen endast återgår till någon dylik glosserad
latinsk bibel av utländsk författare, men det är också
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
