Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Reformationstiden
- Tryckpressen
- Diktningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
härigenom blev vårt lands första mera betydande
vetenskapliga boksamling.
Tryckpressen.
Gustav Adolfs regering betecknar ock en kraftig
utveckling av våra tryckerier. Vid 1500-talets slut fanns blott
ett enda tryckeri i landet, och detta var ytterst illa
utrustat. Under Karl IX:s sista tid tillkommo ytterligare
två, men sedermera ökades de raskt, så att man vid
århundradets slut hade sex tryckerier blott i Stockholm och
elva i landsorten. Något behov att längre trycka böcker
i Tyskland förelåg således icke, och då en boktryckare i
Lübeck 1622 tillät sig att omtrycka den svenska Gustav
Adolfs-bibeln av 1618, förbjöd konungen införseln av
arbetet och gav de svenska boktryckarna rätt att
beslagtaga alla införda exemplar. Icke ens papper skulle längre
köpas från Tyskland såsom förut, utan 1612 lät konungen
inrätta en papperskvarn och gav pappersmakaren ett
särskilt anslag för att han skulle lära upp “svenska drängar“
i yrket. Och på samma sätt understödde han den ännu
alldeles outvecklade bokhandeln. Dittills hade denna skötts
dels av kringresande tyska bokförare, dels av de fåtaliga
bokbindare, som funnos och som ibland inköpte obundna
böcker för att sedan sälja dem bundna. Den förste
egentlige bokhandlaren i Stockholm var, såsom man kunnat
vänta, en tysk, Herman Sulken, vilken börjat såsom resande
bokförare och bokbindare, men sedan slog sig ned i
huvudstaden, där han öppnade vår första boklåda i en i greve
Brahes hus förhyrd bod. Men även här sökte Gustav
Adolf att befria oss från det tyska förmyndarskapet och
gav 1616 en svensk, Ericus Petri Stabyensis, privilegium
på att i Uppsala hålla öppen boklåda och besöka alla
frimarknader i riket.
Efter 1500-talets järnår fingo vi nu således åtminstone
förutsättningarna för ett vetenskapligt och litterärt liv.
Men heller icke mer än förutsättningarna. Ty en av verkligt
estetiska intressen uppburen diktning fingo vi först med
Stiernhielm.
Diktningen.
Reformationstidens intressen voro ännu nästan
uteslutande teologiska, och inom dikten fick psalmen därför i
viss mån ersätta balladen. Det är — skrev Laurentius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 08:16:12 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/huvudrag/1/0113.html
