Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stormaktstiden - Hiärne - Polhem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
110
allom nog kunnigt, vad för oreda och elakt efterfölje av
deras blandning ofta timat“. Läkarnas okunnighet i
kirurgien var också sådan, att de ännu så sent som 1752
ålades att “kunna själva lägga handen vid åtminstone de
mindre kirurgiska operationerna såsom åderlåtningar, för-
bindningar m. m.“.
Men medicinsk undervisning gavs även i huvudstaden,
där de fyra läkare, som där praktiserade, 1663 samman-
slöto sig till ett Collegium medicum. Närmast var detta
väl blott ett “skrå“, och redan förut bildade barberarna
ett dylikt, som 1685 erhöll den förnämligare titeln
Societas chirurgica, vars medlemmar blott sysslade med
utvärtes praktik, under det att medlemmarna av collegium
medicum höllo sig endast till invärtes. Men ehuru kollegiet
ej hade till uppgift att giva någon undervisning, för-
rättades dock några gånger anatomiska dissektioner (1685,
1697, 1705 och 1709), och under några år (1716—1720)
fanns t. o. m. en anatomie professor — utan lön.
Hiärne. Vidare höllos här föreläsningar i anatomi och obstetrik,
och tillfälligtvis gavs undervisning även i botanik. Slut-
ligen inrättades här 1679, av Urban Hiärne, ett labora-
torium chemicum, som lär vara ett bland de första man
över huvud känner till.
Hiärne hade för övrigt en praktisk, utilistisk uppfatt-
ning, som i mycket förebådar frihetstiden. Sin medicinska
bildning hade han grundlagt i Stockholm och Uppsala och
vidare utbildat den genom studier i England och Frank-
rike. Men han hade icke hållit sig för god att studera
även på apoteken, och särskilt intresserade han sig för
kemiska analyser. Tack vare sin skicklighet häri upp-
täckte han vår första “surbrunn“, i Medevi, och likaså
kan han räknas såsom vårt lands första mineralog.
Polhem. En annan av frihetstidens förgångsmän var Christoffer
Polhem (1661—1751), som i viss mån var autodidakt,
ehuru han, då han redan hunnit tämligen långt, studerade
i Uppsala, där såväl Olaus Rudbeck som astronomen Spole
voro varmt intresserade för mekaniken. Hans studenttid
blev emellertid mycket kort, och han föredrog att utbilda
sig genom praktisk verksamhet. Vid hemkomsten från en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
