157 (Huvuddragen av Sveriges litteratur / 1. Forntiden-Stormaktstiden)

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stormaktstiden - Frese

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ledning, och själv författade han ett antal psalmer, däribland
den ännu allmänt sjungna barnapsalmen “O Gud, som ej de
spädas röst föraktar“. Den mest betydande medarbetaren
var den folklige, kärnfulle Spegel, som dock med alla sina
stora förtjänster knappast var lyriker. En icke ringa del
av psalmerna utgjordes av översättningar från tyskan, och
i det hela hade den tyska psalmens nyväckelse kommit 1695
års psalmbok till godo. Vid sidan av den sträva
bekännelsekristendomen hade nämligen i Tyskland en mera
innerligt religiös rörelse gjort sig gällande, representerad av den
även i Sverige högt skattade Johann Arndt samt inom
psalmdiktningen av Paul Gerhardt. Men i sin helhet är
psalmboken ett uttryck för den karolinska tidens stränga,
plikttrogna protestantism. För den nya tid, som kort
därefter bröt in, passade ej längre karolinernas onyanserade
krigsreligion.

Frese.

Statskyrkan hade så småningom lösgjort sig från det
religiösa livet och stod ganska främmande för detta. Hos
huvudmassan av folket väckte detta väl icke någon ovilja.
Man fann sig i kyrkans polisreglementen och ställde inga
andliga fordringar på henne, utan bibehöll de vanor och
den tro, man ärvt från sina fäder. Med några dogmatiska
spörsmål oroade man icke sina hjärnor, och att man utan
knot skulle lyda de kyrkliga ordningsföreskrifterna, fann
man lika naturligt som att lyda de världsliga. Men alla
kunde ortodoxien med dess brist på känsla och fantasi
dock ej tillfredsställa. Hos det lägre folket bröt den
primitiva människan fram i det hemska trolldomsväsen,
som under den karolinska tiden såsom en farsot gick genom
landet. Hos de mest bildade började redan den franska
indifferentismen vinna adepter, och hos medelklassen möta
vi pietismen. Det första för Sverige avsedda plakatet
mot denna rörelse utkom 1702, och det behövdes ej
mycket för att bryta emot det — blott att några religiöst
sinnade kommo tillsammans, läste i bibeln och sjöngo
några psalmer. Visserligen — heter det i en dylik
förordning av 1713 — vill man icke förmena någon att
hemma med “sina barn och tjänstfolk“ öva sig i
gudaktighet, “men detta är Kungl. Maj:ts allvarliga vilja och

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Project Runeberg, Sun Dec 10 08:16:12 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/huvudrag/1/0175.html

		Huvuddragen av Sveriges litteratur / 1. Forntiden-Stormaktstiden / 157 (1917-1918) Author: Henrik Schück, Karl Warburg Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|