Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Universitet, akademier och vittra sällskap - Svenska Akademien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
överdomstol — över teaterpjäser, över en tillämnad ny psalmbok
o. s. v.
Bland de uppdrag, som särskilt anförtroddes åt
akademien, var utarbetandet av en svensk grammatik och en
svensk ordbok. Denna uppgift var dels ett lån från
Franska Akademiens statuter, dels ett arv från alla föregående
svenska akademier, som utan framgång sysslat därmed —
utom Vetenskapssocieteten i Uppsala, som verkligen utgivit
Ihres Glossarium. Men varken konungen eller
akademien hade någon föreställning om uppgiftens verkliga
innebörd. Vad grammatiken beträffar, tänkte man sig från
början blott en förbättrad upplaga av Botins på sin tid
visserligen goda skolbok Svenska Språket i Tal och
Skrift, men under överläggningarna fick man blicken
öppnad för de många svårigheterna, och arbetet avbröts
därför för att först på 1800-talet åter uppmärksammas.
Det resulterade då i Enbergs obetydliga Svensk
Språklära, utgiven av Svenska Akademien (1836). Större
intresse ägnade man åt ordboksarbetet, och där började man
med att på ledamöterna fördela de olika bokstäverna.
Även här var meningen blott att åstadkomma en
förbättrad upplaga av Sahlstedts ordbok, men faktiskt är, att man
genom de — för övrigt ypperliga — diskussionerna
härom allt mer och mer avlägsnade sig från målet.
Fordringarna blevo strängare, och man fann efter några års
fruktlösa försök, att man aldrig kunde få ordboken färdig
genom ett samarbete av personer, som åt denna uppgift
endast kunde ägna några få från ämbetsgöromålen stulna
timmar. Man uppdrog därför författandet åt en enda
person, Johan Stenhammar, men då han 1799 avled, avbröts
arbetet och blev sedermera mycket lamt och efter olika
arbetsmetoder fortsatt utan att lända till något resultat.
Under Beskows sekreterartid togs arbetet väl åter upp —
mot Hans Järtas mycket befogade varningar — men
avstannade åter för att på allvar och efter en alldeles ny
plan sättas i gång på 1880-talet.
En frukt av den gustavianska akademiens språkarbete
föreligger dock i den huvudsakligen av Leopold utarbetade
och för sin tid utan tvivel förträffliga Afhandling om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
