34 (Huvuddragen av Sveriges litteratur / 2. 1700-talet)

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Teologi och filosofi - Fritänkeriet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

svaga reflexer av den stora toleransförkunnelsen i Europa.
Den äldre frihetstiden hade inletts av några kraftiga
konventikelplakat, genom vilka vid straff av landsflykt alla
privata religiösa sammankomster förbjudits, och i några,
dock få, fall hade även straffet gått i verkställighet. Men
regeringsmakten utövades nu av ständerna, ej av en bigott
konung, och detta gjorde, att också andra synpunkter än
det ortodoxa prästerskapets kunde göra sig gällande. Under
intrycket av det starka ekonomiska intresset för de svenska,
manufakturernas utveckling gav man redan 1724 de
reformerta arbetarna från England och Holland, som anställts
vid Alströmers fabrik i Alingsås, rätt att åtnjuta fri
religionsutövning, och 1741 utsträcktes denna frihet till alla
reformerta trosbekännare. För övriga kristna av heterodox
tro medgavs detta först genom en toleransförordning av
1781; med undantag av de reformerta kunde dock dessa
främmande religionsbekännare ej väljas till riksdagsmän
eller bliva ämbetsmän. Året därpå fingo även judarna
under vissa villkor bosätta sig i tre svenska städer.

Fritänkeriet.

Dessa förordningar äro ett uttryck för
upplysningstidevarvets inverkan på den kyrkliga lagstiftningen, och redan
förut hade de moderna idéerna funnit anhängare bland de
bildade klasserna. Deras första mera bemärkta representant
var Lovisa Ulrika, som ankom till Sverige 1744, och
visserligen ej lyckades vinna någon politisk maktställning,
men utan tvivel hade en ej obetydlig inverkan på det
allmänna tänkesättet inom de litterärt tongivande kretsarna.
Från denna tid torde man ock kunna datera det religiösa
fritänkeriet i Sverige, och vid 1756 års riksdag klagade
ärkebiskopen över, att “församlingen vore fördärvad medels
religionens och gudstjänstens förakt, så att det syntes laga
sig till ibland oss en fullkomlig hedendom“. Fullt öppet
vågade detta fritänkeri dock framträda först med Gustav
III:s regering, och även Dalin nödgades yttra sig med en
vida större försiktighet, än han skulle hava gjort, om han
levat några årtionden senare.

Från kyrkligt håll sökte man väl motarbeta detta fritänkeri,
och 1754 gjorde biskop Kalsenius en privat donation till
en professur i Uppsala, som “med våra många fritänkares

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Project Runeberg, Sun Dec 10 08:16:25 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/huvudrag/2/0042.html

		Huvuddragen av Sveriges litteratur / 2. 1700-talet / 34 (1917-1918) Author: Henrik Schück, Karl Warburg Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|