Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Swedenborg - Matematiska studier - Opera philosophica
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
höjning, till vilka vi sedan skola återkomma. Men det
är tydligt, att hans rastlöst arbetande hjärna icke nöjt sig
med dessa spridda rön och upptäckter, utan att han sökt
ett sammanhang i det hela, att han för detaljerna icke
uppgivit den stolta dröm om en universell världsförklaring,
som hägrat för renässansens naturfilosofer och
naturforskare. Det var också en dylik, som nu kom fram i det stora
arbetet Opera philosophica et mineralia, som han efter en
tolvårig tystnad (1722—1734) sistnämnda år lät trycka i
Dresden och Leipzig.
Den världsförklaring, han här lämnar, är ännu rent
mekanisk, såsom man kunnat vänta av hans föregående studier
och även av hans beröring med mekanikern Polhem, vilken
på honom tydligen utövat ett starkt inflytande. I ett brev
till Benzelius hade denne uttalat sin övertygelse, att “alla
naturens egenskaper fundera sig på matematiska och
mekaniska principer“, och även tanken fattas av Polhem såsom
något materiellt, såsom rörelser av samma art som ljud- och
ljusvågorna, endast snabbare än dessa.
På samma ståndpunkt står Swedenborg, men han utför
nu dessa tankar till ett storartat system, som visserligen
påverkats av föregångare som Cartesius, Leibnitz, Newton
m. fl., men dock är ytterst originellt. Den ledande
principen är världsalltets uppkomst genom geometrisk och
mekanisk rörelse. Det första var “något oändligt intigt“, och
ur detta uppstod världen genom rörelsen. Denna utgick
från “punkten“, och denna, som ju icke har utsträckning,
är något på samma gång ändligt och oändligt, en Janus
— för att begagna Swedenborgs ord — med två anleten,
det ena vänt till Gud, det andra mot naturen, å ena sidan
något geometriskt, å den andra ogeometriskt. Därigenom
att punkten sättes i rörelse — och här måste
Swedenborg antaga Gud såsom rörelsens igångsättare — uppstå
sammansättningar av dylika punkter eller de första
substantiella partiklarna. Genom deras matematiskt bestämda
rörelser i rymden samlas konglomerat av partiklar, som
förtäta sig först till nebulosor och sedan till solar, och
genom samma rörelse avskiljer sig från dem en kring
varje sol kretsande ring, som vid större avkylning brister
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
