Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Naturvetenskapen, ekonomien och de humanistiska vetenskaperna - Historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
färgad dikt, kan ju aldrig fullt lämpa sig efter
naturvetenskapens exakta metoder, och några banbrytande snillen
såsom Linné, Celsius och Scheele hade vi icke bland våra
hävdatecknare. De metodiskt grundläggande arbetena för
den moderna historieskrivningen, Montesquieus Esprit des
lois och Voltaires Essai sur les moeurs, utkommo för övrigt
redan efter det att Dalin börjat nedskrivandet av sin historia.
Men icke dess mindre arbeta sig tidens ledande historiska
idéer fram också hos oss, även om de icke direkt komma
fram i den rent historiska litteraturen.
Av 1700-talets svenska historieskrivare är det knappt
mer än två, som haft någon större betydelse för den
allmänna bildningen: Dalin och Lagerbring. Olof Celsius d. y.
hade väl en om Dalin påminnande förmåga att berätta och
att göra historien populär, men han var väl ytlig, och
någon större betydelse fick han aldrig. Botin och
Hallenberg voro däremot verkligt grundliga forskare, men de
blevo aldrig populära. Vi vända oss därför till de båda
förstnämnda.
Dalin, som 1747 utgav första delen av sin Svea Rikes
Historia, börjar med ett rent naturvetenskapligt uppslag,
som han dock i fortsättningen icke lyckas genomföra.
Redan Swedenborg hade i sin 1719 tryckta avhandling
Om Wattnens Högd uppmärksammat Östersjöns årliga
fallande, varav han dragit den slutsatsen, att en del av
Sveriges inland förut stått under vatten och tanken hade
vidare utförts av Linné samt framför allt av Celsius. Denna
teori om “Vattenminskningen“ togs nu upp av Dalin, som
därmed inledde sin historia, vilken härigenom får en rent
naturvetenskaplig början. “Norden stod ännu till större
delen under vatten och var liksom en skärgård i
mångfaldiga små öar delad, när dess mest höglänta orter blevo
intagna av det folkslag, vilkets historia jag nu ämnar skriva.
Man behöver ej uppstiga ända till syndafloden att finna
dessa länder i ett sådant skick; vid vår frälsares födelsetid
flödade våra hav och sjöar vid pass tretton famnar högre
än nu, och går man än något längre tillbaka, lärer man
ej kunna föreställa sig mycken jord övrig, varpå nordens
äldste invånare kunnat fästa sina bopålar. Sedan denna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
