Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fru Nordenflycht, Gyllenborg och Creutz - Våra försök och Vitterhetsarbeten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
föredrog hon att moralisera över den; det nya i hennes fyra
årstidsdikter besticker sig därför blott till namnet, och det
var först med Creutz och Gyllenborg, som denna diktning
började. Egentligen är det blott i en enda grupp av
dikter, de religiösa, där vi förnimma en ny tonart. Efter
Fabricius’ död — berättar hon själv — “råkade jag i
ovisshet och misströstan om den eviges nåd och försyn. Alla
filosofiska tvivelsmål yppade sig på nytt i mina tankar.
Jag fann ingen fast botten att vila på.“ Bayles Dictionnaire,
Leibnitz, Lockes och Newtons arbeten, som hon rådfrågade,
gåvo henne ingen ledning, och icke heller hennes andlige
ledare under dessa år, hennes kusin akademisekreteraren
Klingenberg — en av tidens många “filosofer“ i den
Voltaireska stilen — förmådde att stilla hennes sinnes oro.
Det är denna kamp mellan filosofi och religion, mellan
förnuft och känsla, som röjer sig i hennes diktning och
som giver denna en särställning. Jag finner — skriver
hon i en prosadikt — “icke vad jag söker. Jorden är
mig för låg och himlen för hög. Det förgängliga kan
icke förnöja mig, och evighetens skatter kan jag ej
annorledes än med hoppet omfatta, vilket är ett tomt
åtnjutande.“
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
