- Project Runeberg -  Huvuddragen av Sveriges litteratur / 2. 1700-talet /
218

(1917-1918) [MARC] Author: Henrik Schück, Karl Warburg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Thorild och Lidner - Skrifter under landsflykten - Dikter

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Thorild alldeles slagit om. Han hade nu blivit “välsinnad“,
och belöningen uteblev ej heller: året därpå utnämndes
han av Reuterholm till bibliotekarie vid det då ännu svenska
universitetet i Greifswald. Därmed var Thorild, litterärt
sett, en död man. Han avled väl först 1808, men i den
svenska litteraturen ingrep han ej vidare.

Thorilds två stora världsprinciper voro Kraft och
Harmoni. Hans naiva optimism och hans brist på skepsis
hindrade honom väl att själv känna några dissonanser i
sitt väsen. Men utåt framträdde egentligen blott den
våldsamma Kraften, och det var denna, som gjorde honom
till den store banbrytaren i vår litteratur. Han blev det
icke så mycket genom sina idéer som genom sin originella,
från det vanliga så starkt avvikande personlighet, vilken
på omgivningen verkade eldande såsom en dikt. Med
honom fingo vi en ny snilletyp. Subjektivismen, som med
Rousseau brutit fram och som långt in i det följande
seklet trycker sin stämpel på litteraturen, får i honom sin
förste svenske representant, vars framträdande bådar
“upplysningens“ fall.

Dikter.



Hans styrka ligger i stilen. För den versifierade dikten
lämpade sig väl ej hans stormande naturell. Men alldeles
utan betydelse är han icke ens här, och bland de
1700-talsdikter, som varsla om den följande göticismen, finnas
ock några av Thorild, som egendomligt nog ännu läste
och i viss mån beundrade Rudbecks Atlantika. Vi möta
denna “götiska“ ton i hans dikt Forsmark, där vissa partier
erinra om Tegnérs Svea, och framför allt i
Götamannasånger med deras kärva, om ordspråken och de gamla
lagarna påminnande framställning. Några strofer klinga
redan såsom Geijers Odalmannen:

Allas far är bonden än,
        Än i denna dagen.
Le ej, ty du har, min vän,
        Bondens bröd i magen,
Bondens ull uti din rock!
Därför lagom, lagom pock!
        Se i honom glader
        Dina fäders fader.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 08:16:25 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/huvudrag/2/0226.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free