- Project Runeberg -  Huvuddragen av Sveriges litteratur / 2. 1700-talet /
238

(1917-1918) [MARC] Author: Henrik Schück, Karl Warburg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fru Lenngren och Franzén - Fru Lenngren

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

vett och verklig själsadel vinnes snarare genom studiet av
livet och av människor. Men om nu läsning roar dig, så
låt då ej din beläsenhet synas, ty högre än vitter berömmelse
står dock äran av att vara kvinna. Sök därför framför
allt att bli en värdig mor och maka. Fly allt tanklöst
sladder, men sitt heller icke sluten som en gåta. Tala
gärna, men håll icke tal, skämta, men låt skämtet aldrig
bliva elakt, ty det är bättre, att man bär aktning för den
goda, än att man skrattar åt den kvicka. Bry dig ej om
politik, ty “folk och land med Guds hjälp styras oss
förutan“. Var god emot din man, så vida han är värd din
kärlek, “om ej — så var det i förtreten“. Och till sist:
tag ej livet allt för tungt:

Min Betty, livet flyr så fort!
Vad grym och oersättlig skada,
Om, vid det lilla gagn vi gjort,
Vi nekat oss att vara glada!


Men denna älskvärda världsvishet har ock sin udd.
Fru Lenngren hade icke längre samma ärelystnad som den
vittra mamsell Malmstedt, och hon satte rent av en ära i
att icke synas vitter. Hon var därför icke någon vän av
“Nordens Uranie“, fru Nordenflycht, som hon direkt
satiriserar i ett till Gyllenborg skrivet, skämtsamt brev. I
en dikt, som upplästs på Svenska Akademiens offentliga
sammankomst 1797, hade denne hyllat den blygsamma
skaldinnan, och i sitt svar låter fru Lenngren den
förgrymmade Uranie uppträda. Huru — frågar hon sin gamla
beundrare — kan ni prisa en dam, som aldrig “läst en rad
i Bayle“,

Jag skrev mitt hela köns försvar,
Som alla minnen än förvara;
Och hon, tör hända, nödigt har,
Att könet henne må försvara.

Mitt snille på ett vidsträckt fält
Gjort färder, som man vet, ej korta,
Och fört mig bort långt över Bält,
Och hon — är nästan aldrig borta.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 08:16:25 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/huvudrag/2/0246.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free