Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Fru Lenngren och Franzén
- Den tyska filosofiens genombrott
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bekanta roman Paul et Virginie, som även går igen hos
kraftigare naturer än Franzén — exempelvis hos Tegnér
i Frithiofsagans första sång. Men denna diktning hade
uppstått under sentimentalitetens tidevarv, och detta skönjes
mycket starkt i Franzéns Selma och Fanny (1824). I
dikterna till Selma, som oftast äro omarbetningar av
ungdomspoem, besjunger han ännu en jordisk kärlek, men
“Fanny“ är redan ett halvt översinnligt väsen, lungsiktig
och döende. Känslosamheten slår här ofta över i pjunk och
slisk, och realismen blir trivialitet. Någon inverkan på den
svenska litteraturens utveckling hade dessa dikter knappast.
Den tyska filosofiens genombrott.
Franzéns övergång omkring 1800 från diktkonsten till
filosofien är karakteristisk för hela hans tid och för den
nya kulturströmning, som nu började. 1700-talet hade
behärskats av den franska litteraturen, och Rosenstein
hade en gång skrivit: “Jag vill ock tro eller smickrar
mig att tro, att Rehnströmmen och Kanalen förbliva vad
de varit: mänskliga förståndets gränsfästningar.“ Även
från hans synpunkt innebar detta ett överord, ty den
engelska litteraturen hade ända sedan Dalins dagar haft
ett bestämmande inflytande på våra författare, först
Addison, Steele och Swift, sedan Pope, Gray, Young,
Milton och Ossian. Men utom Pope hade de övriga
dock först med det stora genombrottet på 1780-talet
blivit verkliga faktorer i vårt kulturliv. Tyskland hade
däremot haft föga betydelse för oss. Gjörwell hade väl
i sina tidskrifter sökt bekantgöra dess litteratur i Sverige,
men hade knappt lyckats. Genom Thorild fästes väl
uppmärksamheten på Klopstock och Göthe — dock blott
såsom författare till Werther. Men den väg, på vilken
tyskt åskådningssätt skulle nå det svenska kulturlivet, var
dock mindre diktkonstens än filosofiens, och det var snarast
Kant, som gick i spetsen för den nya strömningen.
Man hade, såsom vi sett, börjat ledsna vid den franska
upplysningsfilosofien, ej blott Thorild, utan även Kellgren,
och i den kvarlevande ortodoxien hade denna fortfarande
en bestämd motståndare. Så kom den Kantska filosofien,
förkunnade Lockeanismens ovetenskaplighet och lovade att
slå en brygga mellan tro och vetande. Det var då
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 08:16:25 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/huvudrag/2/0256.html
