- Project Runeberg -  Huvuddragen av Sveriges litteratur / 3. 1800-talet /
17

(1917-1918) [MARC] Author: Henrik Schück, Karl Warburg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vetenskapen - Filosofien

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Vetenskapen.



Även för 1800-talets skönlitteratur har vetenskapen
haft samma stora betydelse som för det föregående
århundradets, men på ett annat sätt. Vissa naturvetenskaper,
såsom matematik, fysik och kemi, kommo med den utveckling,
de nu togo, att alldeles falla utanför allmänhetens
intressesfär, och endast resultaten ha, mer eller mindre oredigt
uppfattade, ingått i det allmänna medvetandet.
Språkforskningen, vars upptäckter ju lättare kunna populariseras
och som först på 1800-talet blev en verklig vetenskap,
syselsatte väl mera den stora publiken, men någon
omdanande inverkan på det allmänna tankelivet har icke
heller denna vetenskap kunnat hava. Däremot fingo
Darwins biologiska hypoteser och den nya geologiska
vetenskapen nästan samma betydelse för 1800-talet som
Newtons fysiska upptäckter haft för upplysningstidevarvet.
Och mest hava naturligtvis filosofien, teologien och
historieskrivningen fjättrat den allmänna uppmärksamheten samt
i följd därav återverkat på diktningen. Vi skola därför
företrädesvis uppehålla oss vid dessa vetenskaper.

Filosofien.



Det börjande 1800-talet företer en viss likhet med
reformationsårhundradet. Efter en våldsam eruption av
de upplysningsidéer, som mognat under ett helt århundrade,
följde en nästan lika våldsam reaktion, och liksom
medeltidens ofruktbara skolastik efter reformationens seger på
nytt vände tillbaka under den skyddande förklädnaden av
protestantisk teologi, vaknade samma skolastik nu till liv
under namn av efter-Kantsk filosofi. Ty annat än
skolastik voro i grunden icke Fichtes, Schellings och Hegels
system, vilka lika djärvt som skolastiken jonglerade med
innehållslösa begrepp utan motsvarighet i verkligheten,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 08:16:45 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/huvudrag/3/0029.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free