Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vetenskapen - Religiösa rörelser - Naturvetenskapen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Bibelns lära om Kristus, det första modernt bibelkritiska
arbete inom vår litteratur. Uppgiften var här icke att
framlägga någon egen religiös ståndpunkt, utan att fastslå
bibelns egen lära utan hänsyn till den senare dogmatiken,
och därmed inledde Viktor Rydberg den moderna teologi,
som sedan fritt och utan att av yttre maktspråk störas
fått utvecklas även vid våra universitet. Sin egen
ståndpunkt hade Viktor Rydberg redan förut framlagt i den
först såsom följetong i Handelstidningen (1859) tryckta
romanen Den siste Athenaren — en fri, human religiositet,
visserligen polemiskt riktad mot ortodoxien, men ingalunda
kristendomsfientlig, snarast en förening av urkristendom
och hellenisk idealism. Och om denna ståndpunkt blev
han icke ensam; den företräddes ock med olika
skiftningar av Boströms lärjungar Axel Nyblæus och Pontus
Wikner.
Denna nya, i förhållande till 1700-talets
upplysningsfilosofi mera vetenskapliga och mera ideala världsåskådning
trängde nu vida djupare ned än upplysningsfilosofien, som
här i Sverige berört jämförelsevis få och även hos dem
oftast blott låg på ytan. Först genom Viktor Rydberg
samt hans meningsfränder och efterföljare kan
1600-talsortodoxien sägas hava blivit fullt avlivad — antagligen
för att aldrig mera uppstå. Till denna evolution i det
allmänna åskådningssättet bidrog ock naturvetenskapens
utveckling, särskilt att ett naturvetenskapligt åskådningssätt
gjorde sig gällande i strid med den filosofiska skolastiken.
Det hade varit detta, som på 1700-talet framkallat det
stora genombrottet, och det gjorde det även på
1800-talet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
