Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Vetenskapen
- Historia
- Litteraturhistoria
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
allmänna meningen hava de knappt påverkat. Fryxell,
som med sina berättelser trängt vida djupare ned hos
folket och vars uppfattning ej sällan återvänder i våra
historiska dramer och noveller, var däremot knappast
en vetenskapligt skolad historiker, utan snarast en
ypperlig berättare för folket, ehuru med tämligen bornerade
vyer.
Litteraturhistoria.
Till sist återstår att nämna en ny historisk vetenskap,
som liksom arkeologien tillhör 1800-talets nyskapelser —
litteraturhistorien. 1600-talet hade här icke kommit längre
än till bibliografiska förteckningar; 1700-talet hade
utvidgat dessa till en tämligen diffus lärdomshistoria, som
också någon gång förelästes vid våra universitet. Men
den egentliga litteraturhistorien både i Sverige och i
utlandet var en frukt av den nyromantiska skolans
allsidiga litterära intressen. Till oss kom väckelsen närmast
från Tyskland, och här var det den flitige Lorenzo
Hammarsköld, som gick i spetsen med sin översättning av den
tyske nyromantikern Asts Öfversigt af poesiens historia
och med sin 1818 och 1819 utgivna Svenska vitterheten
— ett visserligen ganska slarvigt och ytligt arbete, men
som dock har den ovanskliga förtjänsten av att vara det
första försöket till en svensk litteraturhistoria.
Hammarsköld själv var medveten om dess brister. Det är —
skrev han — “vida lättare att undvika ofullständighet
och misstag i uppgifter, då man en gång har en
uppställning att stödja sig vid, att komplettera och fullända,
än då man från alla håll skall hopleta materialierna till
en sådan. Jag saknar — fortsätter han — alldeles den
genialiska makt över ämne och språk, som skulle göra
det möjligt för mig att giva det hela, av en stor
komposition, den ljusa ordning, det uttryckets behag och den
fulländning, som tillhör snillets verk.“
Den brist, som han här så ärligt påpekade, utfylldes
några decennier senare, då en verklig skald gick att
skildra vår vitterhetshistoria, då Atterbom i Svenska siare
och skalder gav oss en serie av fint, känsligt och
kärleksfullt tecknade porträtt från Stiernhielm till Thorild. Den
tomma ram, som Hammarsköld förmått uppresa, fylldes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 08:16:45 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/huvudrag/3/0046.html
