44 (Huvuddragen av Sveriges litteratur / 3. 1800-talet)

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Wallin - Psalmboken - Dödens Engel och den 104:de psalmen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

övergått till en ståndpunkt, som var alldeles motsatt den han
intagit 1809. “En äkta psalm — skrev han här — är
ej ett akademiskt vitterhetsstycke; den sjunges ej eller
läses, på det smaken må renas, världskännedomen höjas
och språkfärdigheten förkovras.“ Han hade nu fått
blicken öppnad för psalmens egentliga väsen: att vara ett
uttryck för den stora, kristna menighetens religiösa liv,
ett slags andlig folkvisa, men en folkvisa, genomsyrad av
bibelns anda och avfattad på dess språk.

Det var efter dessa principer han nu omarbetade den
gamla psalmboken, som till sist erhöll kunglig stadfästelse
1819 och som visserligen mötte gensagor både från den
yttersta högern och den yttersta vänstern, men som dock
i det hela måste sägas hava upptagit det bästa i de
många religiösa rörelser, som under denna tid bröto sig
mot varandra.

Dödens engel och den 104:de psalmen.

I viss mån var det till fördel, att Wallin ej var de
nya, djärva tankarnas man, ty en dylik hade väl kunnat
giva ett starkare uttryck åt just sin religiösa uppfattning,
men icke åt hela församlingens. Wallins styrka bestod i
stället i hans förmåga att ansluta sig till givna förebilder,
att “parafrasera“ ett redan färdigt tankeinnehåll. Han
hade börjat med att på detta sätt omskriva Horatius, och
i sin psalmdiktning fortsatte han på samma väg. Den
gammalprotestantiska, kärva psalm, som blivit folket kär,
förstod han att kläda i en dräkt, som på samma gång var
ny och gammal, och hans nydiktningar hade något av
den davidiska psalmens klang. Wallin hade, såsom redan
påpekats, en mycket stark känsla för formens betydelse.
Den fulländade poetiska eller retoriska formen framkallade
en stämning, som för honom betydde mera än själva
tankeinnehållet. Skönhetsintrycken — så tolkar Liedgren i sin
förträffliga biografi över Wallin dennes psykologiska
uppfattning — “lyfta den i materien fjättrade anden upp över
det jordiska och timliga, över synd, mörker och död till
renhetens, ljusets och oförgänglighetens rike“. Sursum
corda — upplyften edra hjärtan till Gud — är temat både
i hans predikningar och i hans psalmer. Men denna
elevation återfann han starkast i den hebräiska diktningen.

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Project Runeberg, Sun Dec 10 08:16:45 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/huvudrag/3/0056.html

		Huvuddragen av Sveriges litteratur / 3. 1800-talet / 44 (1917-1918) Author: Henrik Schück, Karl Warburg Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|