Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Geijer och göterna - Afzelius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
å riddarhuset hade talat emot den föreslagna
inskränkningen i Tryckfrihetsförordningen, bragte förbundet honom
härför en hyllning och hälsning.
Men detta var blott en enstaka företeelse. Den
konservativa politiken fick snart trogna vänner inom förbundet,
och en medlem som L. F. Rääf kunde t. o. m. driva
konservatismen till reaktionär karikatyr med oförstående
av varje än så nyttig samhällelig utveckling.
Sitt litterära organ fann förbundet i den tidskrift, som
på Geijers förslag utgavs åren 1811—1824 i tio fria
häften (jämte ett avslutningshäfte 1845), till att börja med
under titeln Iduna, en skrift för den nordiska
fornålderns älskare. Den skulle omfatta såväl den nordiska
skaldekonsten som alla ämnen rörande den nordiska
fornåldern. Namnet, som egendomligt nog snarare har tysk
än fornnordisk form, synes häntyda på, att Herders
bekanta dialog “Iduna oder der Apfel der Verjüngung“,
i vilken de nordiska myt-termernas användning i poesien
påyrkas, svävat för tanken, då tidskriften fick sitt dop.
Tidskriftens syfte var dels arkeologiskt, dels poetiskt.
Av prosabidragen behandla de flesta fornkunskap, och
trots vissa drag av Rudbeckiansk förhävelse hava
åtskilliga av de undersökningar, som meddelas i Iduna, haft
bestående värde för fornvetenskapen. Namn som Geijer,
Jakob Adlerbeth, Rääf, J. H. Schröder, Sjöborg, Liljegren
och Gumælius beteckna bidragens upphovsmän.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
