Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Tegnér och hans efterföljare
- Dikter för Iduna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Hagberg och flere. De politiska nyheterna utifrån
förmedlades särskilt genom konsistoriesekreteraren Palm och
gåvo sedan anledning till allehanda kannstöperier. Månget
glatt bon mot gick ut från Härbärgskretsen och citerades;
stundom ock någon elak skämtdikt, som Hammarspik.
Tonen var f. ö. icke den finaste i det akademiska Lund
vid seklets början; man drog sig ej för mustiga uttryck
och antydningar.
Dikter för Iduna.
Under intryck från denna krets och av de idéer, som
där dryftades, tillkommo de dikter, som av den nyvalde
ledamoten uppsändes till Götiska förbundets tidskrift Iduna:
Majsång, Skidbladner, Flyttfåglarna, Svanen och
fjälltrasten, vartill ock de lätt omarbetade och götiskt fernissade
Elden och Herthas barn fogades; vidare Bifrost (Asatiden),
Prästvigningen, Skaldens morgonpsalm, Romresan, Jätten,
Sång till Solen och Nyåret 1813, av vilka likväl de fyra
sistnämnda (liksom även Svanen och fjälltrasten) av Geijer
nekades rum i Idunas modersfamn. Det dels filosofiska,
dels politiskt patriotiska intresse, som förut behärskat
Tegnérs diktning, har här lämnat rum för ett mera rent
poetiskt. Skalden flyr från den trista verkligheten med
dess svikna förhoppningar och söker sig hän till det inre
livet, till poesien. Dock kan man även i flere av dessa
dikter spåra stämningar, som framkallats av tidsläget.
I strängare mening “götiska“ äro icke dessa
skaldestycken, om de ock sökte hemstad inom Götiska
förbundets råmärken. Men Tegnér tillhörde aldrig de götiska
monomanerna. “Fädernas anda vilar i våra ättehögar,
och de stora döda kunna vi ej uppväcka“, hade han
skrivit till Atterbom, då han mottog dennes Skaldarmal
i juni 1811, och även sedan han inträtt i förbundet, hade
han yttrat tvekan, om den moderna tiden kunde återföras
till götiska tänkesätt. Han förmådde ock Jakob
Adlerbeth till överenskommelsen, att Iduna skulle innehålla ej
blott stycken av götiskt innehåll utan även andra poem
för att undvika enformighet.
Han var icke heller benägen att med Atterbom (och
Grundtvig) systematisera den nordiska mytologien och av
den “göra en commentarius till ett modernt system
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 08:16:45 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/huvudrag/3/0143.html
