Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tegnér och hans efterföljare - Jubelfesttalet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
former kristendomens mysterier klyftigt inskruvades; i
vetenskapen förvanskades klarhet och reda och man levde
av fraser; i poesien prisade man väl med rätt det djupa,
men ville påtruga Nordens söner, arvingarne av Saga den
djupögda, en “poesi utan form och bestämdhet, en sjuklig
gestalt utan märg och senor“. I språk, i stil, i
framställning förkastades utan omsvep allt, som påminte om den
forna livligheten, oeh olycklig vore den författare, som
vågade låta undfalla sig en spelande kvickhet — man
tycker sig här förnimma en replik på Hammarskölds kritik.
Den Guds gåva, som förr aktades under namn av sunda
förnuftet, ansåges nu otillräcklig för vetenskapen och blott
gjord för pöbeln och olärda. En var, som tvivlade på den
nya visheten, ansåges ohjälplig.
Det borde emellertid finnas ett annat val än mellan
hjärtlös upplysning och huvudlöst svärmeri. Och Tegnér
tecknar nu sitt ideal. Han ser mindre räddningen i de
filosofiska systemens innehåll eller deras omskrutna föregivna
upptäckter; andens och tingens innersta väsen låge djupare än
någon vetenskap räckte. Ljusets ängel hade egentligen
blott två vingar: religion och konst; med dem flöge den
och ej med de metafysiska stjärtfjädrarna. Tegnér tecknar
såsom framtidsmålet vad han anser ha varit reformationens
innersta mening: religionens helgd och tankens frihet, tron
och förnuftet, icke som fientliga makter kämpande emot
varandra, utan som fredliga grannar sida vid sida. “Det
går en mäktig ande genom våra dagars historia; en ädel
gestalt med svärd vid sidan och örnevingar på den
strålande hjälmen. Jag känner honom rätt väl, frihetens
höga genius, ty jag är svensk och jag har växt upp med
honom. Det skrämmer mig icke att det är blod i hans
händer, ty jag vet, vilkas blod det är. — — — — —
Frihetens, även den borgerliga frihetens, sak är intet
främmande ämne för dagens högtidlighet. Lagbunden
frihet, under vad gestalt som helst, är vår trosförvant.
Den är en född lutheran, likasom vi.“
Denna frimodiga bekännelse framkallade givetvis oblida
känslor i de båda läger, som angrepos. Såväl Wallmark i
Allmänna Journalen som Palmblad och Hammarsköld i Svensk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
