Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Tegnér och hans efterföljare
- Agardh
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1870-talet offentliggjordes, uppenbarade de för svenska
folket en ny Esaias Tegnér, en prosakonstnär jämbördig
med skalden och därtill en människa, som kom oss nära.
Den 2 november 1846 löstes han från de bojor, som
bundo honom vid jorden. “Att en levnad slocknar, som
redan var slut, däröver kan man ej sörja“, skrev Geijer
till Atterbom.
Mörka hade skuggorna fallit över hans sista år, och även
förut hade en dyster melankolisk ådra ringlat som en
underström genom hans väsende. Men i minnet och i sin
poesi lever dock Tegnér, Solsångens diktare, företrädesvis
såsom ljusets skald, såsom målsman för det ridderliga,
det öppna, för det svenska i ordets bästa mening.
*
Tegnérs inflytande inom tidens litterära värld var
överväldigande, särskilt hos ett yngre släkte, där han och i
någon mån Stagnelius voro de, som företrädesvis vunno
efterföljd. Mera betydande lärjungar bland de egentliga
skalderna ägde han knappast, med undantag av Nicander.
Agardh.
Dock är hans inflytande märkbart även utanför poesiens
område, och man skulle särskilt kunna nämna en
prosaförfattare, som i mångt och mycket är en Tegnérid och som
f. ö. en tid stod honom nära såsom en av Härbärgets män,
Carl Adolf Agardh, vilken blev professor i botanik samma
år, 1812, som Tegnér blev det i grekiska; en ivrare för en
mera realistisk undervisningslinie vid sidan av den klassiska,
men tillika en avgjord motståndare till all materialistisk
världsåskådning, i mycket en lärjunge av Schelling,
särskilt i unga år. Genom att den botaniska professuren
även omfattade praktisk ekonomi och på grund av vissa
offentliga uppdrag kom Agardh att ägna sig åt
nationalekonomiskt skriftställeri. Han utvecklade även i ganska
torra ämnen en stilistisk konst och älskade att i
anslutning till sin vän från Härbärget slösa med bilder,
väl icke alltid så adekvata, men blixtrande och livliga.
Icke minst gäller detta om den framställning, han på gamla
dagar gav av Sverige och svenska förhållanden i sitt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 08:16:45 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/huvudrag/3/0163.html
