Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Den nyromantiska prosadikten och Almquist. Den historiska romanen
- Två riktningar inom romanen
- Den nyromantiska romanen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Den nyromantiska prosadikten och Almquist.
Den historiska romanen.
Två riktningar inom romanen.
Sjuttonhundratalet, som i utlandet skapade en så rik
romandikt, var i detta avseende märkligt sterilt i Sverige.
De få försök, som under frihetstiden gjordes, vunno
knappast efterföljd under det gustavianska skedet, där de ringa
ansatserna till sentimentala prosadikter i Wertherstilen
runno bort i sanden. Denna tids sköna prosadikt var
snarast äreminnet.
Dess rikare skulle svensk romandikt bliva under
1800-talet, dock egentligen först efter det att några årtionden
förflutit.
Till en början nöjde man sig mest med översättningar.
Sjuttonhundratalets senare årtionden liksom det nyas första
hade importerat såväl de värdefulla alstren av
engelska, tyska och franska prosadiktare som ock hela raden
av August Lafontaines och Kotzebues gråtmilda,
borgerliga eller äventyrligt spännande lånebibliotekslektyr,
liksom ock rövare- och skräckromanerna av Spiess, Vulpius
och andra. Den kommande tidens prosadiktare som
Almquist, Palmblad, fru Flygare-Carlén hade tydligen i sin
ungdom sysslat mycket med dessa författare. Hos den
förstnämnde satte intrycken från dem märke för hela hans
senare författarskap.
Så småningom fingo vi dock en svensk originalroman,
som utvecklade sig på två skilda linjer: en nyromantisk
och en mera realistisk borgerlig, vilka f. ö. hos författaren
av Törnrosens bok och Det går an flyta samman.
Den nyromantiska romanen.
Den nyromantiska diktningen i Tyskland hade till ej
ringa del valt prosans form efter Goethes exempel i
Wilhelm Meister.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 08:16:45 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/huvudrag/3/0168.html
