Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Den nyromantiska prosadikten och Almquist. Den historiska romanen
- Åter i Stockholm
- Nyalstring
- Törnrosens bok
- Avhandlingen om en ny diktkonst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Åter i Stockholm.
Så återvände han 1826 efter två års nybyggarliv,
inropade på faderns konkursauktion fädernegården Antuna,
dit hans familj flyttade, men slog sig själv ned i
huvudstaden, där han länge förde ett prekärt liv, förtjänande sitt
uppehälle genom lektioner, bl. a. å Karlberg,
notavskrivning, kartritning, korrekturläsning, till dess han 1828 fick
anställning vid reformläroverket Nya Elementarskolan,
där han 1829 blev rektor och för vilket han författade
ett antal läroböcker, däribland en berömd
rättstavningslära.
Nyalstring.
Under Värmlandsvistelsen hade Almquist varit sysselsatt
med skönlitterärt författarskap; i sin ensamhet hade han
“gjort sällskap åt sig av en hop individer, som det roat
honom att framställa: ’dikter’, vilka han låtit utföra sina
karaktärer så gott de kunde och med vilka han samtalat“,
och han fortsatte även nu vid sidan av sina pedagogiska
sysslor och sitt läroboksförfattarskap att låta sin fantasi
löpa.
Törnrosens bok.
I ett brev från 1824 hade han redan utvecklat planen
till ett stort sammelverk av mycket heterogena delar, som
skulle utgöra ett helt, och han gick nu att sätta denna
plan i verket, i det han vid jultiden 1833 började utgiva
sina Fria fantasier hvilka, betraktade som ett helt,
af herr Hugo Löwenstjerna stundom kallades
Törnrosens bok, stundom En irrande hind.
Därförinnan hade han i Svea 1831 offentliggjort en
avhandling, antagligen en omarbetad tävlingsskrift från 1826, där
han sökte utreda, huruvida en ny diktkonst vore å bane,
och där han i viss mån gav en estetisk inledning till
Törnrosdiktningen, särskilt med hänsyn till romanen. Denna
borde, framhöll han, bliva vad epos varit och giva en
verkligt poetisk skildring av familjelivet. Det nya skedet
kännetecknades av övergången så väl ifrån trivial och platt
sedemålning som från fantastisk orimlighet till värdigheten
av konst. Goethe erkändes såsom den främste mästaren.
Det gällde numera vaken, icke drömmande skönhet, verklighet
förmäld med idealet, inre själsskönhet med yttre naturskönhet.
I Törnrosens bok hade Almquist för avsikt att framlägga
hela sitt författarskap med undantag av de pedagogiska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 08:16:45 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/huvudrag/3/0182.html
