Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den nyromantiska prosadikten och Almquist. Den historiska romanen - De första Törnrosskrifternas mottagande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Drottningens juvelsmycke, att “man äger ej snille för det man
är galen“.
Ett mera principiellt angrepp på hela andan i
Törnroseriet riktade den unge docenten Carl August Hagberg
(sannolikt inspirerad från det Hwasserska lägret), då han
1835 i en Uppsalatidning införde ett “brev till ett äldre
fruntimmer“, bemötte Atterboms beundrande kritik och bröt
staven över den etiska nihilism, som han trodde sig skönja
i Almquists författarskap och hos hela den ur Goethes skola
utgångna tyska nyromantiken. Hans inlägg framkallade
venmälen från Atterbom, från Adolf Lindblad och från
Almquist själv. Denne hade kanske under inverkan av
detta angrepp upphört, väl icke att producera — tvärtom
flödade hans ådra nu rikligare än någonsin, och han tänkte
alltjämt på nya kompositioner — men väl att
offentliggöra något. I tre år förblev han tyst. Under tiden befann
han sig i en ny jäsningsperiod, mottaglig för tidens nya
tankar och strävanden.
Med sin yttre ställning var han missnöjd. Han var
osäker om sin framtid, trött på arbetet vid skolan och
samarbetet med den pedantiske Hartmansdorff, led vid
rektorsträldomen, sedan den första entusiasmen för de
pedagogiska nyheterna hunnit avdunsta, och dessutom tveksam,
huruvida åtskilligt, som han hade liggande i sin portfölj,
kunde offentliggöras av en ungdomens uppfostrare.
Hans dåliga ekonomi verkade ock nedtryckande. Sa
ville han pröva nya banor, beslöt sig trots sin i vissa
stycken kätterska ståndpunkt att bliva präst och blev
1837 efter i hast avlagda examina prästvigd av J. O. Wallin,
var hänförd vid tanken på prästkallets ideala sida, men
lyckades icke få det regala pastorat han sökte; han hade
även planer med Atterbom och Palmblad för en
akademisk anställning, en tilltänkt professur i indisk filologi,
vilken dock ej kom till stånd, sökte så år 1838 den nya
estetiskt språkliga professuren i Lund och avlade där under
ungdomens sympatier och gynnad av Thomander några
mera glänsande än gedigna prov, rönte motstånd från det
akademiska konsistoriet, erhöll endast tredje förslagsrummet
och blev vid den slutliga utnämningen förbigången, i det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
