Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Runeberg och den svenskfinländska dikten - Lördagssällskapet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
223
forndikt och isländsk saga i detta skaldestycke, som för
övrigt till stilen är kärvt, konstlöst, en bjärt motsats till
den samtida svenska diktens rika utsmyckning och glatta
välljud. De lyriska dikterna visa mera manlighet än de
tidigare, tyda för övrigt på inflytande från kärnlyrikens
mästare Goethe; och de nya “idyll- och epigrampoemen“
visa icke längre så stort beroende av den serbiska dikten.
Den unge docenten i latinska språket och litteraturen ^nskapet
hade år 1830 jämte några kamrater sammanslutit sig till
ett lärt och vittert kotteri, som samlades i slutet av varje
vecka under namn av Lördagssällskapet. Där voro bl. a.
Runebergs vän från Abotiden, den mångsidigt begåvade
fysikern J. J. Nervänder, kretsens kanske främsta person-
lighet, lärd, slagfärdig, kvick som få, även diktare och
såsom sådan till en början ansedd som “framtidsmannen“
framför den mindre glänsande Runeberg, vidare filosofen
av Hegels skola J. V. Snellman, som skulle genomgå egen-
domliga öden och som under halvt frivillig landsflykt var på
väg att bryta sig en bana i Sverige, i vars vittra strider
han deltog omkring 1840, men senare blev fennomanismens
grundare och hänsynslöse förkämpe; där var den lärde och
skarpsinnige rättshistorikern och nationalekonomen J. J.
Nordström, som verkligen till sist kom till Sverige och
spelade en stor roll i vår konservativa politik, där var den
något överspände poeten och estetikern Fredrik Cygnæus,
som stundom blev kretsens driftämne, och även andra.
Som gäst infann sig stundom runosamlaren, Kalevalafogaren
Lönnrot, och det hände, att en ung gosse, som bodde hos
Runeberg, Zachris Topelius, någon afton fick lyssna till
de äldres samspråk om lärda och vittra ting och om dagens
frågor. Från denna krets utgingo två kulturföretag: Hel-
singfors lyceum, ett privatläroverk, där Runeberg var lärare
1831—37, och tidningen Helsingfors Morgonblad, vars
redaktör han blev.
Lördagssällskapet stähle sig särdeles sympatiskt till de foster-
ländska nydaningarna och gynnade stiftandet av ett finskt
litteratursällskap, som skulle taga hand om den finskspråkiga
litteraturen. Ännu rådde dock intet stridstillstånd mellan
svenskt och finskt i Finland, men däremot torde speciellt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
