Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Runeberg och den svenskfinländska dikten - Hanna - Den gamle trädgårdsmästarens bref - Julqvällen - Nadeschda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
226
kretsar, var ju ej att undra över; Tegnér tog saken lugnt
och sade, att han själv hyst misstanke om, att han vore en
slät poet; Atterbom var mycket förbittrad och titulerade
i brev Runeberg “skojare“, Beskow tog som sagt rätt
häftigt till orda och gick Runebergs egen diktning på
livet, och Rydqvist, som visserligen ej ville tro på somligas
förmodan, att Runeberg vore köpt av ryska regeringen
för att göra den svenska litteraturen förhatlig, ansåg dock,
att Ryssland med nöje såge detta sätt att i moraliskt avse-
ende med tiden skilja Finland från Sverige.
Av hans diktning under åren närmast efter hans pole-
miska inlägg kunna nämnas krigsdikten Molnets broder,
som senare inflöt i Fänrik Ståls sägner, men framför allt
Hanna. Jen rjpt poetiska, enkelt okonstlade hexameterdikten Hanna,
som närmar sig den tyska borgerliga idyllen (Voss, Kose-
garten, Goethe), en älskvärd, någon smula känslosam be-
rättelse om, hur kärleken vaknar hos en ung kvinna.
Runeberg har här säkerligen tillgodogjort sig minnen från
Den gamie sin första ungdomskärlek. Han författade nu ock Den
SäsfaTens gamle trädgårdsmästarens bref, i vilka han gentemot
biet den pietistiske prästen och diktaren Stenbäcks asketiska
ståndpunkt hävdade naturens och livets rätt till glädje,
men visserligen under striden fick blicken öppen även för
kristendomens pessimistiska drag, såsom bl. a. framgår av
de Legender (1842—43), i vilka han söker ena de mot-
satta ståndpunkterna och ger uttryck åt en varm förtröstan
om harmoni mellan naturens rike och nådens.
Juiqvaiien. Vidare tillkomma de två episka dikterna från 1841 Jul-
qvällen och Nadeschda. Av dessa är den förra skriven
på hexameter liksom hans båda föregående eper och be-
tecknar väl höjdpunkten av hans alstring i denna art.
Dikten ger en familjeinteriör, en julafton å en finsk herr-
gård hos en gammal major, vars måg kaptenen är ute i
striden mot turkarne under det grekiska frihetskriget, skildrar
de moln av ängslan, som lägrat sig över hemmet, och
deras skingrande vid mågens hemkomst. I åtskilliga de-
taljer föregriper denna dikt Fänrik Stål; särskilt är den
gamle trotjänaren Pistol en förstudie till vissa fänrikstyper.
Nadeschda. Nadeschda är författad i en annan stil än de föregående
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
