Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Viktor Rydberg, signaturerna, Snoilsky, Wirsén - Viktor Rydberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
259
sidan härav verkade han i tidningen som skönlitterär för-
fattare.
Politiskt var han avgjort liberal, hyllande en utpräglat
frisinnad och human åskådning. Detta vållade bl. a., att
han kände sig frånstött av nyromantikens obskurantism och
konservatism, liksom han var fiende till dess dunkel, och
år 1861 kunde han i en anmälan av Fryxells Bidrag till
Sverges litteraturhistoria uppträda med mycken skärpa mot
fosforismen, även om han erkände Atterboms senare dikt-
ning. Han bekänner sig här som ofta såsom anhängare
av den grekiska andan, den rena, klarögda, plastiska hel-
lenismen, vilken tillbakajagade “orientalismen“, och han
ser den förkroppsligad i Tegnér samt prisar den kärlek till
ljus och frihet, som väpnade Tegnérs hand med Herkules-
klubban. Vi ha redan i det föregående påpekat, hurusom
den anda, som genomgår Tegnérs jubelfesttal, den huma-
nistiska liberalismen, har en ättling i Den siste Athenarens
författare.
Men det låg tillika i Rydbergs skaplynne ett romantiskt —
om än icke nyromantiskt — drag. Platonska idéer ha i
hög grad införlivats både med hans tänkande och med
hans diktning; hans teori om människans föruttillvaro,
hans utpräglade evighetslängtan och även vissa mystiska
inslag i hans lynne bära en rent romantisk karaktär. De
komma även till synes i hans skaldskap.
Viktor Rydbergs prosadikt under 1850-talet är emeller-
tid med ett enda undantag tendensroman i liberal och
antiortodox riktning.
En tilltänkt berättelse, som i Dickens anda skulle satiri-
sera småstadsförhållanden, Benoni Strand, blev aldrig full-
bordad. Däremot inflöt i Handelstidningen 1856 en bonde-
historia med skildringar från svenskt folkliv och svensk
natur och besjälad av svensk fosterlandskänsla, De vand-
rande djeknarne, som först efter Rydbergs död utkom
i bokform ; dess huvudsakliga intresse ligger däri, att man i
en av huvudpersonerna redan skönjer det Rydbergska
Prometeusidealet, en stridsman för frisinnade idéer, som
med uppoffring av allt jordiskt kämpar till sista andedraget
mot det onda i världen, som icke vill mäkla, icke under-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
