Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 23, den 7 mars 1909 - Svante Arrhenius - Skiljedomarne i renbetesdfrågan - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fädernesland: tack vare sin ställning som målsman för den
fysikaliska kemien kom han till följd af lärostolarnes
vid statsuniversiteten stränga uppdelning på ämnena
fysik och kemi i häfdvunna betydelser att på visst
sätt stå mellan båda. Förslag voro också å bane att
anställa honom i Utrecht (såsom fysiker) och i Graz
(såsom kemist); först från Giessen erhöll han 1891
ett anbud om en professur i kemi. Åt Sverige
bevarades han då -af den unga högskolan i Stockholm,
vid hvilken han 1891 erhöll den anspråkslöst aflönade
platsen som laborator i fysik, hvilken fyra år senare
förvandlades till professur. År 1904 mottog han från
Vetenskapsakademien 4 Berlin erbjudande af en
professur, som skulle gifvit honom tillfälle till en fortsatt
vetenskaplig verksamhet under de förmånligaste
förhållanden. Lyckligtvis var Nobelstiftelsen då i tillfälle att
här hemma upprätta en fysisk-kemisk afdelning i sitt
institut, i chefskapet för hvilket han erhöll en ersättning.
Arrhenii vetenskapliga betydelse ligger emellertid
icke blott i uppställandet och utbyggandet af
dissociationsteorien, ej häller har han slagit sig till ro med
de genom och i sammanhang med denna vunna
resultaten. Som det äkta snille han är förenar han med
intuitionens gåfva universalitetens. Strax efter hans
tillträde till laboratorsbefattningen bildades på hans
inbjudan det fysiska sällskapet i Stockholm. Genom
detta och de talrika in- och särskildt utländska
lärjungar, som arbetade på hans laboratorium, bragtes
de fysiska och fysikaliskt-kemiska disciplinerna
öfverhufvud upp till en synnerligen hög lifaktighet i
hufvudstaden. Från denna period härröra Arrhenii
delvis tillsammans med Nils Ekholm utförda arbeten
inom den kosmiska fysiken, hvilka finnas
sammanfattade i hans Lehrbuch der kosmischen Physik. Hit
hör hans framdragande ur glömskan af den store
Eulers snillrika tankar om strålningstrycket och deras
tillämpning vid förklaringen icke blott af kometer,
sol-korona, polarsken och zodiakalljus, utan äfven af
sättet för lifvets spridning i universum, hans teori för
vulkanismen och hans arbeten tillsammans med prof.
Högbom angående variationerna i luftens kolsyrehalt
och dessas betydelse som klimatperiodbildande
faktorer. Äfven har han sökt tillämpa den fysikaliska
kemien på den moderna serumterapien i samarbete
med den danske serumfcrskaren, d:r Thorwald
Madsen. Slutligen har han lämnat ett försök till en
storartad sammanfattande världsförklaiingsbild bl. a. i sina
för en större läsekrets afsedda, äfven på svenska utgifna
skrifter: "Världarnes utveckling" (1906) och
"Människan inför världsgåtan" (1907), skrifter, hvilka alltid
skola hafva en bestående plats i historien om
människoandens sträfvanden att inom naturförloppets
gränser bilda sig en enhetlig uppfattning af världens och
lifvets hemlighetefulla, alltid lika lockande problem.
 |
| STIFTSAMTMAN G. W. W. GRAM, utsedd af norska regeringen. PROF., JUR. D:R HENNING MADZEN, Köpenhamn, led. af Haagdomstolen, Utsedd af de båda öfriga skiljedomarne. F. JUSTITIERÅDET, JUR. D:R IVAR AFZELIUS, utsedd af svenska regeringen. Efter porträtt. Kliché: Kem. A.-B. Bengt Silfversparre Sthlm-—Gbg. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
