Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 33. Den 14 Maj 1911 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
CHRISTIAN TENOW.
TILL PORTRÄTTET Å FÖREGÅENDE SIDA
Man gör sig väl knappast skyldig till någon
öfverdrift, i fall man säger, att ingen svensk mans
namn under de senaste veckorna varit på allas
läppar så som statskommissarien Chr. Tenows.
Anledningen är välbekant. Reservationsanslaget till
flottans öfningar har under de senaste åren ansenligt
öfverskridits, ett förhållande, som af oppositionen
lagts till grund för skarpa anklagelser mot
regeringen. För att få de bokförings- och
redovisningsfrågor klarlagda, hvilka synts stå i nära
sammanhang med de omständigheter, som möjliggjort detta
öfverskridande, utan att upptäckten däraf skett förr
än sistlidet år, lämnade regeringen i uppdrag åt hr
Tenow att verkställa en utredning i ärendet,
hvilken utförts med en sådan skyndsamhet, att ett
första resultat däraf redan efter tre månader kunnat
framläggas i en volym på öfver 400 sidor.
Meningarna om vissa däri af hr Tenow uttalade
statsrättsliga satser äro visserligen delade, men för öfrigt
utgör volymen så väl som det därbakom liggande
arbetet ett nytt bevis till förut föreliggande, att hr
Tenow är vår största förmåga och auktoritet på det
invecklade område, som kan sammanfattas under
benämningen riksboksföringens.
Christian Leonard Tenow föddes som den näst
yngste af nio syskon i Kila i Värmland den 27
september 1860. Föräldrarne voro sedermera
kontraktsprosten i Rudskoga och hans maka, född Traung.
Fädernesläkten kan följas långt tillbaka i de
värmländska släktanteckningarna: namnet anses härröra
från byn Tenvik vid Järnsjön i Silleruds socken bort
vid norska gränsen. Redan som ung aflade Christian
Tenow ett rätt så egendomligt prof på kraft och
energi. Det var meningen, att han efter någon tids
skolgång i Karlstad skulle gått bruksbokhållarevägen.
Det stämde emellertid icke med hans böjelser; han
ville nämligen studera och det dröjde icke länge,
förr än han helt oväntadt befanns ha aflagt
mogenhetsexamen i Stockholm 1880. Några år tillbragte
han därefter på kondition och blef sedan student i
Lund, där han redan år 1885 aflade examen till
rättegångsverken. 1 stället för domstolsvägen inträdde
han emellertid i centralförvaltningen, inskrefs 1886
i civil- och finansdepartementet samt statskontoret,
där han 1893 utnämdes till revisor samt år 1899 till
statskommissarie och chef för riksbokslutsbyrån.
Sedan dess har han tidtals varit förordnad att
uppehålla generaldirektörsämbetet.
De egenskaper, som utmärkt Christian Tenow i
hans ämbetsmannagärning, ha framför allt varit en
inom bokföringsadministrationen mindre vanlig
själfständighet i omdömet, parad med synnerlig kraft
och energi, där det gällt verkställighetsåtgärder.
Följden häraf har blifvit, att han i stor utsträckning
tagits i anspråk för arbeten utanför sitt ämbetsverk.
I tolf år hade han anställning i statsrevisionens
kansli, tillkallades 1902 och 1907 af statsutskottet
som expert i löneregleringsfrågor — förstnämnda år
framlade han ett nytt förslag till aflöningssystem,
som tillvann sig det största erkännande — 1902 var
han sekreterare i riksbokföringskommittén, 1908
ordförande i landtränterikommittén, 1909 ledamot af
den kommitté, som hade att utarbeta förslag till ny
uppställning af riksstaten samt blef 1910 ordförande
i den kommitté, som då tillsattes med uppdrag att
verkställa en utredning om möjligheterna att
förenkla redovisningsväsendet inom flottan och
mottog så — väl närmast på grund häraf — det
uppdrag, hvarom ofvan nämndes.
Kanske lika känd som Tenow är i egenskap af
vår främste bokföringsexpert är han det i egenskap
af djurskyddsvän och i allmänhet förespråkare för
humanitära idéer. I detta hänseende har han
förvärfvat sig en trofast bundsförvandt i sin maka,
Elna Tenow, hvilken genom sitt författarskap under
signaturen "Elsa Törne" gjort beaktansvärda inlägg
till det svenska hemlifvets skydd. Sedan år 1900
är Tenow ordförande i Nordiska Samfundet,
hvilket ställt sig uppgiften att bekämpa vivisektionen,
åren 1903—06 var han president i "Världsförbundet
till djurens skydd och mot vivisektionen" och
anordnade sistnämnda år den internationella
djurskyddskongressen i Helsingborg. År 1909 blef han
ordförande i De Svenska Djurskyddsföreningarnas
Centralförbund. Han har representerat Sverige vid de
internationella djurskyddskongresserna i Frankfurt
a/M. år 1903 och i London 1909 samt är
hedersledamot i danska, norska, finländska, tyska, ungerska
och amerikanska djurskyddsföreningar äfvensom
innehafvare af en hel del andra djurskyddsutmärkelser.
Storartad var ock den internationella hyllning, som
i fjol på hans femtioårsdag bragtes honom för hans
insatser i djurskyddssaken.
Vid detta tillfälle fick han ock mottaga en festgåfva,
sänd från "Landtbrukare i Söderbärke’. Här i
Dalarne äga nämligen makarne Tenow ett landtställe,
gården Sveta, och här har statskommissarien visat
sig framstående äfven som jordbrukare. En mängd
landtbruksföreningar, såsom kontroll-, tjur-,
mejeri-och föreläsningsföreningar, äro välsignelserika frukter
af makarne Tenows organisatoriska verksamhet i
denna trakt.
Om ännu ett förtjänar erinras. År 1894 bildade
Tenow "Samfundet för främjande af ett naturenligt
lefnadssätt", hvars ordförande han var och som
mäktigt bidragit att i vårt land göra de nu så omtyckta
luft-, ljus-, vatten- och dietmetoderna uppskattade
som de viktiga faktorer de äro för åstadkommandet
af hälsa och människolycka.
OSKAR PETERSSON †.
(Se portr. i Veckans Porträttgalleri.)
På morgonen den 1 maj afled hastigt I. O. G. T:s
i Sverige forne sekreterare under många år, hr
Oskar Petersson.
Oskar Petersson var född i Stettin den 5 juni
1850 och son till en sjökapten P. i Gäfle. Därstädes
aflade han mogenhetsexamen 1869 och idkade sedan
under flera år studier vid Upsala universitet, tills han
1877 slog sig ner som privatlärare i fädernestaden,
å hvars stadsfiskalkontor han dessutom någon tid
var biträde. Redan 1883 inträdde han emellertid i
goodtemplarorden och kom mycket snart att intaga
en ledande ställning inom Gästriklands distrikt, till
hvars chef han utsågs sedan 1884. I juli 1888 valdes
han med stor majoritet till den svenska storlogens
sekreterare och blef sedan hvarje år enhälligt
omvald, till han år 1900 på grund af öfveransträngning
nödgades bestämdt undanbedja sig återval. Från
1902 var han i några år redaktör för Sollefteå-bladet.
Petterssons förtjänster om
nykterhetsverksamheten ligga framför allt på det litterära området. Han
har bl. a. skrifvit en synnerligen värdefull
framställning af goodtemplarordens svenska historia. Det var
också han, som sistlidet år bearbetade den stora s. k.
förbudsomröstningens resultat. Honom tillkommer
ock en god del af äran för det allvar, som i så hög
grad utmärker goodtemplarordens arbete i Sverige:
till den ytliga nöjeslystnaden, nykterhetsrörelsens
farligaste "inre fiende", var han en oförsonlig motståndare.
Bottenärlighet, en aldrig svikande plikttrohet,
vänfasthet — se där de runor, som Sveriges
nykterhetsvänner rista på hans bauta.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
